 |
| Foto: Jennie Jacobs |
Senast jag skrev om Alva Tång var i samband med releasen av Oslagbart i september. Jag skrev att jag bland annat blivit helt såld på Alvas texter och att jag gärna hade sett en bok av henne i min bokhylla någon dag. Oslagbart var annars en dänga för dansgolvet och en slags förhoppning på vad en relation hade kunnat bli, vad drömmarna hade kunnat leda till om bara allt hade gått som man hade velat. Jag blev förälskad i saxofonen och den fick mig att vilja springa ut i regnet och le med hela kroppen.
Överlag skulle jag säga att Alva står för mycket av det jag vill se mer av i musiken men tyvärr är det mycket av just musiken som sållas bort och det premieras sällan att vara mänsklig och faktiskt stå för någonting. Det enda som egentligen tycks premieras är att klä sig i alla algoritmer och vara nöjd. Det är bara då spegeln (industrin) är nöjd.
Senaste singeln Love & Cobain är ytterligare en låt som borde sätta Alva på alla möjliga topplistor. Dels på grund av den utsökta texten, dels för att hon skildrar relationer på ett så ärligt och rakt sätt så att lyssnaren förstår varenda känsla, även om relationen i detta fallet var en osäker sådan redan från start. Och visst har man varit där många gånger, där man inte förstår någonting av vad som hände, bara att man känner sig helt mosad av allt man har upplevt. Det finns någonting med hur osäkerheten påverkar en och hur otroligt maktlös man känner sig av att varken förstå eller veta någonting. Kanske var de som Romeo och Julia eller Love och Cobain. Hon vill bara få svar och inte stå där och verka dum och att känna det som en knytnäve i magen varje gång man hör hens namn.
Låten i sig är stillsam samtidigt som Alva sjunger med en fantastisk styrka.
Tack för att du släpper in oss i ditt hjärta, Alva. Man märker att musiken och texterna verkligen kommer just därifrån.
Lyssna här nedan!
