Senast jag skrev om Max Bäck var förra sommaren. Han hade precis släppt singeln Då vill jag dansa som fick mig att tänka på spanska sommarkvällar. Jag skrev om att Max känns väldigt bekväm när han låter solen och sommaren skina igenom hans öppna poplåtar. Det är verkligen ofta som att öppna dörren och mötas av en sommardag när man lyssnar på Max. Det är ofta när han tonsätter de solstrålarna som han är som bäst.
Nu är Max tillbaka med singeln Theseus skepp. Låten är ganska avslappnad till soundet, det är lite som att den går klädd i skjorta med uppkavlade ärmar någonstans i Sydamerika. I det avslappnade finns också en vemodig våg som drar in över en, sköljer över.
Textmässigt är det en ganska reflekterande låt om ett par som levt länge ihop. Kanske för länge för deras bästa. Ett 30 år långt förhållande som stagnerat, båda blir bittra och grämer sig över livet som inte blev som de hade tänkt sig. Då återstår det att leta efter syndabockar och det blir just ens partner som får axla den rollen.
Jag tycker om Max reflekterande stil och han axlar både den avslappnade och vemodiga stilen perfekt. Det märks att han är så oerhört säker musikaliskt också och han bäddar verkligen in den berättande texten på ett underbart vis. Det är fint att sitta och lyssna på honom när kvällssolen sjunker över Sandarna och man känner sig både lycklig och vemodig på samma gång.
Lyssna här nedan!
