Poloklubben - Flyga iväg / Stanna kvar

Poloklubben är ett nytt band från Göteborg som precis släppt en dubbelsingel, bestående av låtarna Flyga iväg och Stanna kvar. Det känns som att det kommer mycket ny bra musik från Göteborg just nu. Spela Död, Staf och nu då Poloklubben. Det är ett band som, namnet till trots, låter förhållandevis ruffigt. Fokus tycks inte heller vara att göra musik som söker efter klistriga refränger, utan det är mer fokus på att fånga känslan och intensiteten i just känslorna. Det finns olika typer av band, de som söker en hit och de som gör det de älskar och lyckas av att de visar just den glädjen, just det drivet. Försöker man skapa något andra ska älska krånglar man lätt till det. 

Hos Poloklubben märker man istället glädjen i det bandet gör och de två låtarna är utmärkta. Jag gillar att de båda är runt fem minuter och att intensiteten i musiken och i Amanda Wallins röst går hand i hand genom båda låtarna. Jag skulle säga att bandet musikaliskt är ute med en tidsmaskin och plockar det bästa från 1970 till 2025. Det är möjligt att de tycks hittat flest intressanta saker på 70-talet, men de är fantastiska på att göra just det soundet till sitt hem. Amandas röst är fantastisk och jag gillar det smutsiga soundet som är mer rivigt på Flyga iväg och en aning mjukare på Stanna kvar. Båda låtarna tycks handla om kärlek och Flyga iväg i synnerhet om att känna sig instängd som i ett rum där man till slut inte kan andas. Man måste bort från personen, från platsen. Man vill glömma, men samtidigt inte och det är lätt att känna sig ”som ett jävla fån.” 

Stanna kvar är en mer som en vemodig och samtidigt dubbel önskan. Man trodde man var starkare men önskan skriker högst även om ingenting riktigt var som man trodde. Jag älskar slutet i Stanna kvar där refrängen injiceras i blodet gång på gång på gång. Överlag är detta en fantastisk debut från ett band som redan tycks ha hittat ett speciellt och samtidigt eget sound. 

Lyssna här nedan!