 |
| Foto: Eirik Havnes |
Levina Storåkern från band som Diket samt Ævestaden har idag gått solo. Hennes första singel heter Som en snäcka och det är en stillsamt vacker låt. Hon talar till oss och 'refrängen' bär på toner från hennes inre, hennes själsliga dagbok. Texten bär på en rädsla av att försvinna och att bli omfamnad, buren. Önskan kommer ur det mest sårbara och ibland behöver man bara en lång mänsklig kram när livet vänder sig bort från en och får en att fundera över alltings mening. Då behöver man mänsklig närhet för att skrapa bort mörkret och fortsätta att bara få finnas. Den vackra musiken kommunicerar verkligen med texten och bär verkligen låten med varsamma händer. Otroligt vackert. Idag gästar Levina bloggen för att dela med sig av Fem album som inspirerat henne. Hon valde att ha med två inläsningar istället för ett album och där hittar man Youtube-klipp till dessa om man klickar på titeln. Detsamma gäller för albumen, men där är går länkarna till Spotify.
Valkyrien Allstars - Slutte og byne (2020)
Våren 2020 visste jag att Valkyrien Allstars hade ett nytt album på väg, det hade de haft rätt länge och vi var många som började bli otåliga. Några av låtarna hade de spelat live en stund och vissa andra hade jag fått tjuvlyssna på i form av ofärdiga mixar. Som jag längtade.
Först släpptes titelspåret Slutte og byne som singel och jävlar, den gick på repeat. Kombinationen av rap och folk liknade ingenting jag hade hört förut, förutom Valkyrien Allstars själva då, men här drog de det ett steg till.
En annan favorit från albumet som släpptes på hösten är Grus og sand, där Erik Sollid sjunger. Jag slutar aldrig imponeras över hur de använder traditionella melodier och kombinerar dem med nya texter, och vilka texter (!!!), det är helt genialt.
Tuva Syvertsen är en av mina absolut största förebilder när det kommer till låttexter.
Två inläsningar: Ola Julén - Orissa & Kerstin Thorvall - Jag är en grön bänk i Paris
De är inte några album, men jag känner att jag måste nämna dem då de båda varit till stor inspiration för mitt kommande album Månadsvill.
Orissa av Ola Julén introducerades jag för under 2020. Jag blev helt tagen av det. Julén skrev precis så som jag ville skriva. Det var en egendomlig upplevelse att hitta till någon som skapat något som var exakt det jag ville närma mig.
Snart hittade jag en inläsning av Orissa med Ola Juléns egen röst på YouTube. I starten hör man Sveriges Radios ljudlogga, så jag förstod att den här versionen kom därifrån, även om den inte längre går att hitta på SR:s hemsida.
Denna version är ljudlagd i en sorts kollageform, och det var något med det som verkligen tilltalade mig. Hela mitt kommande album är väldigt starkt inspirerat av denna inspelning inklusive hur den är ljudlagd.
Jag har mejlat både Sveriges Radio och Kungliga bibliotekets metadatabas, men inte fått svar på vem som gjort ljudläggningen eller vad som ligger bakom den. Vem som har valt musiken, och varför, hur delaktig Julén själv varit när det kommer till det.
Sista spåret av mitt kommande album, och det enda spåret som inte innehåller min egen text är en tonsättning av Orissa, jag tänker på den som en avslutande epigraf som ramar in hela albumet.
Kerstin Thorvall är också en av mina absoluta favoritförfattare och jag tycker mycket om inläsningarna hon gjort av sina egna romaner. Hon läser på ett så intensivt sätt, och om man kollar andras kommentarer inne på ljudbokstjänster är det många som tycker att det blir för intensivt, och hellre vill ha en mer neutral och långsammare inläsning. Men jag älskar hennes intensitet.
I inläsningen av hennes diktsamling Jag är en grön bänk i Paris, som är skitbra inläst, förekommer det även små mellanspel på gitarr och piano. Återigen, det är något med det där som verkligen tilltalade mig. Trots mejlande med både Albert Bonniers Förlag och Arkivet för Näringslivshistoria har jag inte fått svar på vad det är för musik, vem som spelar eller vad som är bakgrunden till formatet med dessa små mellanspel. Men jag upplever att musiken både lyfter texten och ibland fungerar som neutraliserande kaffebönor, och det där, hur musiken, fast den är enkel, påverkar texten går jag igång på.
Nino Ramsby & Martin Hederos - Visorna (2004)
Först och främst är det extremt bra låtar på albumet - låtar från flera av Sveriges bästa låtskrivare: Barbro Hörberg, Eva Dahlgren, Cornelis Vreeswijk med flera. Arrangemangen är avskalade. Samspelet mellan Martin Hederos och Nino Ramsby är så jävla bra, det känns så lyhört. Och så sjungs texterna med en helt otrolig närvaro, en ovanlig närvaro.
Jag brukar inte gilla covers och nytolkningar av andras låtar. Men fy fan vad jag älskar den här skivan. Det är något i just närvaron och det avskalade i detta album som inspirerar mig.
Helga Myhr - Natten veller seg ut (2019)
När det här albumet kom hade jag redan lyssnat mycket på Helga Myhr genom hennes projekt Morgonrode och Kvedarkvintetten, och vi hade studerat tillsammans på Norges Musikkhøgskole. Jag visste att hon var skitbra på att sjunga och helt amazing på att spela. Ändå blev jag alldeles tagen på sängen av hennes soloalbum. Jag var inte alls beredd.
Du skal ikkje døren stenge och Nu rinner frem en deilig sommer är två favoriter från albumet. Jag älskar hur Helga Myhr arbetar med alla de olika ljud hon kan få fram från hardingfelan, hur hon bygger upp spänning - och för mig var detta album en viktig ögonöppnare: shit, så här kan man också ackompanjera sig själv.
Martin Langlie - Østerstaus (2019)
Vad är inte att älska med den här EP:n? Det har varit min mest lyssnade utgivning flera år i rad. Det är inte alldeles enkelt för mig att sätta fingret på vad det är jag älskar så mycket med den, men jag tror att det handlar om stämningen - i både musiken och texten.
Det är inte särskilt mycket text i låtarna, men tillsammans med musiken säger den ändå otroligt mycket. Det är mörkt och tungt, och det finns en sorts "nu skiter jag i detta pisset och drar vidare, jag är färdig med detta"-stämning genom hela albumet. Som en revansch kanske, men inte riktigt ändå.
Något med det där tilltalar mig som bara den. Attityden. Hur musiken förstärker texten.
/ Levina Storåkern
Lyssna på Som en snäcka här nedan!
