 |
| Foto: Julian Berglund |
Jag har alltid gillat Anna Bodotters texter. De reflekterar på ett vackert sätt och ofta bär orden drömska och poetiska kläder - eller rättare sagt så är ofta musiken klädd i drömmar och texten klädd i poesi. Anna har berört mig i låtar som Fortfarande ganska unga samt Barndomens gudar. Många av låtarna har spekulerat kring ensamhet, som i Så länge hjärtat slår där hon sjöng om att ensamhet är något man måste lära sig, att drömmar om att köpa hus blev till ett ensamt liv längs Gröna linjen i Stockholm. Hon har skrivit om det på ett berörande sätt och hennes sång påminner ofta om Anna Järvinens, som spunnen ur drömmar. Det är svårt att uppfatta varje ord, men lätt att uppfatta varje känsla hon förmedlar.
Nya singeln heter Benånad och rör sig också kring tankar om ensamhet. Många känner sig utlämnade och många delar av samhället försöker få en att tänka att man ska klara allt själv, fast pengarna inte räcker, fast täcket och ensamheten är lika högt uppdragna. Trots att elräkningen visar på många ensamma nätter och slutar i ekonomiskt haveri. I det livet söker vi mening och gemenskap och Anna påminner om att vi har en arm här, ett samtal där, en kram överallt när vi behöver. Vi kan klara det men vi behöver inte klara allt på egen hand.
Det är som ofta en elektronisk grund hos Anna även om jag uppfattar elektroniken som mer rivig här, texten beskriver när livet sipprar ut samtidigt som den påminner om att vi har varandra. Kontraster och att faktiskt se människor. Det är en väldigt fin singel från Anna.
Lyssna här nedan!
