 |
| Foto: Press |
Gabriella Wilsson fortsätter att öppna upp samhället om dess baksidor. Om måendets baksidor. För att lösa problemen så kan vi inte känna skam för dem. Man ska inte heller känna skam över att man är mänsklig och för att man känner sånt som man inte lägger ut på Instagram. Det Gabriella gör är på vissa sätt som att hon lägger ut det som inte syns på instagram. Hon tänder lampan istället för att släcka den. Istället för att leta efter det perfekta ljuset, den perfekta vinkeln så visar hon hur livet kan te sig för många under alla filter, under alla sponsrade inlägg, bortom alla incheckningar på dyra restauranger. Hon skriver om den oinbjudna gästen, om ångesten som vi alla tvingas klä på i hallen någon gång i våra liv. Vi delar livet med alla känslor, trots allt. Vi klär både lyckan och ångesten. Ibland samtidigt.
På Svenska sommarn lyfte Gabriella kontrasterna mellan den färgglada sommaren och de som inte orkar leva. De som har möjlighet att njuta av solen och de som tvingas fly den då den bara skapar en känsla av otillräcklighet och ångest. Låten, som släpptes i mars, får mig fortfarande att gråta. Efterföljande Änglar berörde minst lika mycket, som ett pass för resan i att bli trygg i sig själv.
Senaste singeln Discopappor släpptes första november och det är ytterligare en inblick från verkligheten. Om förälderskap och ensamhet. Att hantera ensamheten i sig själv samtidigt som man har ett annat liv att ta hand om. Pengar spenderas - men hur många hål i människors själ kan pengar täcka - egentligen? Som vanligt är texten ljuvt poetisk och Gabriellas röst bidrar till att varje ord bär hjärtslag, varje ord träffar en hårt. Det är en rå och ensam verklighet Gabriella tar bilder ifrån men jag är tacksam för varje bild hon tar. Ensamheten och vad den får en att göra dödar liksom skammen. Gabriella Wilsson är bland det viktigaste och finaste du kommer höra i år.
Lyssna här nedan och kolla in musikvideon!
