 |
| Foto: Press |
Martin Hedlund och hans Bon Martin är värmande musik för mig. Hans röst tycks ha lager av kläder på sig. Den symboliserar verkligen något tryggt och varmt. Han ger gärna det vardagliga toner, som att uppskatta när man lagt sig med någon och den berättar om något. Ibland är ens känslor verkligen som rymden utan väggar och tak, som han sedan sjunger. Ibland är de oändliga, som dagarna när man var liten. Ofta fantastiska och underbart långa.
Senast vi hörde från Bon Martin var på albumet Sommar till oktober som släpptes för drygt ett år sedan. Det var ett fint album som avslutades med storfavoriten Även om jag trivs här är mitt hem nånstans med dig. Världens bästa dag från samma album bar på samma stillsamma romantik. Ju fler detaljer man delar desto större och tryggare är kärleken, känns det som. Båda låtarna bidrar till den bilden.
Nu är jullåten Juleljus här och det är verkligen ett fint första adventsljus. Men den värmer som fyra. Det finns förstås, generellt, inte i något sammanhang då tiden står så stilla som när det är jul. Ofta bär julen samma känslor, samma dräkt, samma hav av förväntningar. Livet rullar på och man blir äldre men så kommer man hem och ska fira jul och vips så är man som ett barn igen som mest av allt bara vill vara nära familjen och känna barndomens dofter igen. Dofterna av trygghet. Det är en stråkfylld nostalgitripp som Bon Martin bjuder på och den är verkligen ljuvlig. En släde med både ljus och vemod på väg mot något varmt och tryggt. Och Martin sjunger som vanligt som ett ljus som aldrig slocknar.
Lyssna här nedan!
