Senast jag skrev om 23till var i samband med att de släppte en cover på den gamla schlagern Det börjar verka kärlek, banne mig. Jag har alltid gillat öppenheten och nyfikenheten i bandet. Att det inte finns en given väg att ta, att man vågar prova på något nytt och rör sig mellan olika genrer. Melodiösa och råa, lekfulla och allvarliga, politiska och personliga. Något som gör mig glad är att bandet, vid varje släpp, så tydligt visar glädje i det man släpper. Jag kan inte tala för någon, men jag hör mycket glädje och hjärta i alla de senare släppen. Det är både fint och rörande på många sätt i ett samhälle där så mycket mest fokuserar på att sälja och äga. 23till får mig att längta efter mer gemenskap. Svettiga spelningar i en liten lokal dit alla har kommit just för att njuta. Sparka undan mörkret och vråla med i låtar man växte upp med.
Jag gillade verkligen bandets singel Alex & Katya (Prospekt Andropova 19A). Minns dock att jag skulle tipsa om låten, nämnde titeln och personen svarade ”What?”. Oavsett, en fantastisk melodiös pärla om personer de träffade när de var i Moskva för att spela.
Nya singeln heter Det var så dom sa. Det finns mycket värme och en ömsint vädjan i texten och ett nostalgiskt skimmer över musiken. En önskan om att be någon stanna kvar, visa vägen, hålla ens hand när den är lika liten och vilsen som en själv. Livet är tufft ibland men det är så det är. Det blir bättre. Ingen ska få trycka ned dig. Oavsett vad de säger. Det är en perfekt låt att lyssna på nu när det är svinkallt ute och man längtar efter den där gemenskapen.
Lyssna här nedan!
