 |
| Foto: Robert Almqvist |
”Jag heter Mats och är en konstnär i Norrbotten. Är lite less att vara konstnär i Norrbotten. Det är inget kul att vara konstnär i Norrbotten. Ingen tycker om en konstnär i Norrbotten.”
Så inleds Mats Wikströms nya singel Jag är en konstnär i Norrbotten. Det är ingen hemlighet att jag verkligen gillade Mats album Det är över nu. Hans uttryck är på många sätt unikt. Det är ärligt och okonstlat och hans musik är verkligen något som bryter av i en värld där allt som hämtas i garderoben är en massa filter. Mats skildrar en verklighet utan filter och jag uppskattar honom enormt för det. Många går igenom stora sorger varje dag och Mats skildrade just sorgen på ett begripligt, vackert och ofta ljuvligt sätt.
Den nya singeln skrevs redan 2009 och är en skildring av hur det var att leva som just konstnär i Norrbotten under den tiden. Texten är, som alltid med Mats låtar, rak och han sjunger om att oavsett var man ställer ut i trakterna så ”kommer det 14 personer” och fortsätter med att ”ingenting blir sålt, man får koka makaroner.”
Det handlar dels om konstens villkor men också om att behöva vara på ett visst sätt. Mats beskriver det som ett slags självporträtt, men jag skulle även kalla det ett ”själporträtt” där han öppnar upp sig på ett både finurligt och rakt sätt. Texten bär som sagt mycket själ och musiken är både stillsam och trallvänlig.
Jag funderar ofta på kulturens villkor och att många med tiden glömmer bort var de kommer ifrån från början - var ens konstnärsskap tog sin början. Det tycker jag är synd, för så länge man minns det så försvinner heller aldrig ödmjukheten. Min känsla är att Mats bär med sig var han kommer ifrån hela tiden, vilka villkor han har haft, både som människa och som konstnär. Dessutom gör han fantastisk musik av just det.
Lyssna här nedan!
