Rösten är genomgående strålande, lyssna bara på Ingen annan som jag tror kommer lyfta än mer live och krossa taket eller molnen beroende på om konserten är inom- eller utomhus. Rivet i hennes röst där är fantastiskt. En blandning av kaxig och sårbar på samma gång. Samma känsla finns i det avslutande titelspåret, där hon sjunger om att hon ”står upp som en real queen” och att bilda som en mur mot någons skitsnack. Det ska aldrig nå henne igen.
Till viss del så är de två första låtarna mer vemodiga och sårbara och de efterföljande två mer som två väggar som byggs upp, för att hålla det jobbiga borta. På det sättet så är det som en resa som beskrivs - på väg mot något starkare, på väg mot att bygga upp något mer hållbart.
De fyra spåren har alla detaljer som gör de helt oemotståndliga. Det vackra pianot i Rymden, texten i nedtonade Då jag inte visste, rivigheten i rösten i Ingen annan och så avslutande Låtsasvärld som innehåller en blandning av allt det tidigare. Det är väldigt starkt och det är en skara låtar som jag kommer återvända till många gånger under året.
Lyssna här nedan!
