Här finns en mystik som lockar och en röst som får en att bli kvar. Annas folkpop är mestadels piano-driven men får även sällskap av stråkar och trummor. Ibland påminner det om Aurora och Bully in your head är som ett syskon till refrängerna i Kents Vals för satan (din vän pessimisten) och The Nationals Conversation 16. Det är samma styrka som kommer fram och rör om. Men det Anna gör är samtidigt något eget och det lyfts fram enormt av hennes röst som verkligen kan bära på många känslor samtidigt utan att brista.
Anna har valt att samarbeta med mestadels kvinnliga musiker på albumet. Hon skriver på sin hemsida att många positioner i musikbranschen fortfarande är mansdominerade och detta är något Anna själv vill ändra på. Hon brinner även för att lyfta mental hälsa, även inom musiken, för allt är inte problemfritt och lustfyllt hela tiden.
Jag tycker att det är viktiga saker Anna tar upp och hon har verkligen gjort ett av årets hittills starkaste album. Jag delar själv många av de känslor som Anna tonsätter och jag berörs av hur hon sätter ord på dem.
Lyssna här nedan!