Idag släpper Linus Hasselberg nya singeln Jag trodde jag sov. Debutskivan Granada, Granada släpptes 2018, tillsammans med en fotobok gjord av Olof Grind. I höst släpper han sitt andra album. Här berättar han om sina öppna texter, om sin barndom, om kommande albumet och om corona.
- Jag läser en bok av Nina Bouraoui just nu, typ varenda textrad i den.
Dina texter känns väldigt självutlämnande. Finns det något du känner att du inte skulle kunna skriva om?
- Innan förra skivan tänkte jag nog att jag kunde skriva om precis vad som helst, nu är jag inte lika sugen längre. Jag kan förmodligen gå väldigt långt när jag skriver om mig själv men när det blir andra personer inblandade är jag mer försiktig.
Du har beskrivit Jag trodde jag sov som en hyllning till barndomen, vad är ditt finaste barndomsminne?
- Alla timmar jag låg på stranden i Sörfjärden och tänkte. Jag hade plats för så många världar och kunde låta hela dagar gå med att bara ligga där. Kanske spela fotboll och bada lite emellanåt.
På singeln gästas du av Cornelia Jakobs, hur lärde ni känna varandra?
- Vi har haft koll på varandra flera år och när vi stött på varandra i musikersammanhang har vi alltid sagt att vi ska göra nåt ihop. Tillslut lyckades vi ta tiden och ses i min studio.
Första albumet kom för två år sedan, hur ser du på det idag?
- Jag är stolt över det, men har nog del skam kopplat till det också. Man ska inte vara helt transparent hela tiden, det blir kaos då. Jag tror eventuellt att jag hade kunnat göra vissa saker mer smakfulla genom att linda in dem i några lager till. Det blev väldigt mycket jag, jag, jag och alla känslor som rymdes i det jaget liksom böljade upp och skulle få ta plats i låttexterna. Det blev fullständigt ocensurerat.
Hur ser du överlag på albumformatet idag, på omslag? Spelar det lika stor roll nu när så mycket bara släpps digitalt?
- Snackar man streams så är ju albumet dött. Men många som streamar miljoner har 5 pers i publiken när de gör spelningar. Jag tror albumformatet möjliggör att berätta en historia som är djupare och mer stilbildande än vad som får plats på en singel eller EP, och därför kan knyta en publik närmre till artisten. För mig har albumformatet gjort mycket. Det är ju lite som att släppa en bok, man får tid på sig att berätta och bygga upp en tydlig värld.
När du spelade in debuten bodde du i Granada, vad minns du bäst från tiden där?
- Carmen. Som jag träffade min andra vecka i Granada och sen bodde med tills jag flyttade därifrån. Minns våra långa samtal. Och bråk.
Om du jämför det kommande albumet med debuten, vad är den största skillnaden?
- Jag är nog mer optimistisk på detta album. Mindre gnällig kanske. Granada, Granada skapades i ett kaos, jag var ute varje kväll, det var en ny plats, nya människor och en väldigt omvälvande period i mitt liv. Detta album har jag gjort helt ensam i sommarstugan.
Du har samarbetat mycket med fotografen Olof Grind, hur kom det sig att ni började samarbeta?
- Vi är väldigt lika. Båda frilansar och kan ringa varandra en tisdagseftermiddag och inte ha något för oss. Vi älskar båda att resa. Jag gillar hans foton och bjöd ner honom till Spanien en helg för att plåta lite. Han stannade tre veckor och vi blev jättenära vänner.
Hur viktigt är det visuella för dig i ditt skapande?
- Det behöver inte vara viktigt, men rätt bild kan ju göra otroligt mycket för en låt. Olofs bildspråk var såklart en jättestor del av mitt första album. Jag fick till och med en recension där recensenten spekulerade om detta var ett fotoprojekt med en utnyttjad låtskrivare som föremål för fotona.
Coronapandemin påverkar ju alla människor i olika grad, hur har den påverkat dig?
- Jag drack en öl igår som smakade Loka. Inget smakar nåt och jag har inte känt doften av sommar än. Annars det vanliga, att man inte träffar sina mor/farföräldrar och fått massa turnéer inställda.
När du skapar musik, brukar du följa din ursprungliga idé genom hela skrivprocessen?
- Det är nog sällan det hänt. Jag har ofta en idé, men det är som om något högre väsen ofta tar över och vet vad jag egentligen känner för att skriva om. Det hade ju varit skönt att kunna vara konsekvent någon gång, men fan vad svårt det är.
Vilka skivor låg du och lyssnade på hemma under skolåren?
- Petter, Ayo, Feven, Linkin Park. Typ sånt. Sen när jag började spela gitarr blev det Iron Maiden. Och Metallica.
Finns det någon speciell person som har betytt extra mycket för dig som artist?
- Mitt ex. Hon fick mig att tro på att jag kunde göra det.
Finns det något drömprojekt du verkligen skulle vilja förverkliga?
- Jag har ett alterego som heter Stuzzicadenti och ska snart släppa massa musik. Jag tänker på honom varje dag. Stuzzicadenti. Har säkert 40 låtar på min dator. Sen har jag inte kunnat släppa tanken på att åka till Kuba. Jag lyssnar i princip endast på kubansk musik just nu. Så när man kan börja resa igen åker jag dit.
Vad tycker du om att göra utöver musiken?
- Läsa böcker och laga mat. Och spela tennis. Och lägga pussel.
Minns du din första spelning och hur det var?
- Jag spelade och sjöng Zombie med The Cranberries för hela skolan i 6:an. Det lät nog hemskt men det var ju inget man tänkte på då.
Vilken av alla spelningar har stått ut mest?
- Att få göra hela Granada, Granada på Stora Scen på Södra Teatern var mäktigt. Det var fullsatt och jag har nog aldrig mått så dåligt innan en spelning i mitt liv. Jag var nog nervös i en månad innan.
Vilket är det bästa rådet du fått i ditt liv?
- Att tänka mindre på jobb och prestation och istället spendera så mycket tid som möjligt på relationer.
Vad vet du i dag som du önskar att du hade vetat när du var yngre?
- Att ingen riktigt bryr sig om vad du gör förutom du själv.
Om det var möjligt, vilken tidpunkt i musikhistorien skulle du vilja besöka?
- New York eller Miami på 40/50/60-talet. När salsan växte fram. Eller Kuba under samma period.
Har du något favoritklipp på Youtube som du återkommer till gång på gång?
- När Tom Jobim och Elis Regina sjunger Aguas de Marco. Det är Youtubes absolut bästa klipp!
Till sist, säg att du skulle få anordna en egen festival, vad skulle känneteckna just den festivalen och vilka skulle headlinea?
- Alfredo Rodriguez skulle headlinea! Och Action Bronson, Natalie Lafourcade och Khruangbin. Och Håkan och Moonica Mac! Det skulle vara på nåt fint fält, nära havet och med 1000 pers i publiken.
Lyssna på Jag trodde jag sov här nedan!
