lördag 23 mars 2019

Som kramad av sommaren

Marknaden vill ge oss lite arbetsdödserfarenhet, så när måndag ringer låt det tuta upptaget. 
Jag ser dagens tidning på pressbyrån och du är på omslaget och medan någon självmordstankar sin bil på Statoil sätter jag mig på en vind med kurs mot ditt hår. 

Jag lämnar huvudet och all trängsel, om natten önskar min hjärna sig ett stängsel, tankar undanbedes vänligt men bestämt. En hjärna kan inte ständigt vara i tjänst. Ett inre kommentarsfält som jag borde stänga ner,  moderera och gömma bakom en betalvägg, men även om summan vore en miljon skulle oron skaffa sig en prenumeration.

Nej, min oro ger mig ingen medalj, jag försökte förklara för psykologen men kan ha missat någon detalj. Han har sett alla färger av min själ, jag förklarar att jag inte vet varför du stannar, kanske gick nyckeln av i hjärtat när du precis skulle gå, men du blåser bort frågetecken får mig att orka i alla väderstreck, som kramad av sommaren ända in i stormen.  

Med dig har jag ont om mörker, med mig har du ont om ljus, men du plockar mitt ogräs. Snart blomstrar jag. 

Jag ställer mig i ditt känsloregn 
utan paraply 
utan paraply 
utan paraply.

2 kommentarer:

  1. Så oerhört vackert. Den finaste poesin. Skulle framföras från en scen med ackompanjerande musik till i bakgrunden. Tack Oskar. Kram från Maggan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du! Hoppas du mår bra! Kram, Oskar

      Radera