torsdag 16 november 2017

"Mitt låtskrivande behöver mötet med andra människor för att det ska kännas kreativt och skoj"


Dalabandet Äventyret har precis släppt debut-EP:n Daniel var i Finland, en EP som är det bästa jag hört på svenska på ett bra tag. Här nedan berättar Malte O'Reilly om bandet, EP:n och om relationen till sociala medier, bland annat! 

Hur skulle ni beskriva er själva? 
- Såhär beskrev jag själv Äventyret förut och det beskriver oss fortfarande rätt bra: ”Äventyret grundades efter gymnasiet sommaren 2014 då Ille och jag var lika lost i vart vi skulle ta vägen. Vi var kvar i en stad där de flesta ville ta sig därifrån. Vi har känt varandra och varit nära vänner enda sedan grundskola, fotbollslag, hemmafester etc. Jag har alltid haft musikdrömmar fast hade aldrig väntat mig att vi två skulle skapa musik tillsammans. Det var skitkul när det hände, var som att en hade väntat på nånting sånt där fast en inte visste om det. Det blev bättre musikdrömmar och tydligare vad Äventyret var för oss. Med catchiga refränger och texter med hjärtat utanpå ska vi spela.” 
 

Er Debut-EP heter Daniel var i Finland, vad är historien bakom titeln? 
- Namnet på Ep:n har en rätt kort historia. Daniel var helt enkelt i Finland, han har varit vår basist och jag tycker nog att det symboliserar oss rätt bra, att vi tager vad vi haver och gör något bra av det.

Beskriv de tre spåren lite kort! 
- En rastlös vän är en rätt personlig och ärlig låt om hur det är att vara en människa som är sämst på att se folk i sin närhet, typ. Spegel, spegel är en fin låt om olycklig kärlek av Ille som är den första han har gjort, hoppas på fler. Det har mestadels varit jag, Malte som har skrivit texter men jag tycker om när fler blir inblandade i den biten. Midsommar var en av de första låtarna då vi började hitta vårt sound, även den handlar om olycklig kärlek och allt däremellan. 

Blir det några spelningar i anslutning till att Ep:n släpps? 
- Det kommer säkert bli något mindre gig men just nu håller vi på att spela ihop oss med en ny bandkonstellation. Fast sen är vi sjukt taggade på att ta oss ut på scenen! 

Hur går det till när ni snickrar ihop en låt? 
- Ille beskrev det rätt bra att ofta är det jag, Malte som kommit med något, kan vara allt ifrån en hel låt till en diffus känsla en får av några ackord. Sedan sitter vi tillsammans eller var för sig, och spelar, skickar röstmemon & nojjar. Musiken skrivs ofta tillsammans medan texterna oftast skrivs av en person skulle en kunna sammanfatta det. 

Musikbranschen har ju ändrats mycket på senare år. Hur ser ni på skivomslagens roll när så mycket musik bara släpps digitalt? 
- Skivomslag tycker vi nog är kul men mest bara för att det är det första en upplever även digitalt, att det kan ge en go känsla. Men i övrigt är vi ju uppväxta med digitalt, Pirate Bay osv. Och det är ju kul med det digitala att fler människor har möjlighet att komma ut med sin musik, men det en blir trött på är väl att branschen har högre krav på hur en ska lyckas ta sig fram i bruset. 

Hur vill ni att det ska vara att gå på en Äventyret-spelning? Vad vill ni ge på scen? 
- Jag hoppas att en ska känna att det alltid är kul och lite spännande att se vad vi hittar på denna gång, vilka är med på scenen, hur spelar de låtarna och att en känner att vi verkligen tycker om vår musik, typ spelglädje. 

Minns ni er första spelning och hur det var?
- Jo, jag kommer ihåg första spelningen med Äventyret. Vi var ett ganska udda band då. Det var jag och Ille, en vän som heter Syrjä som egentligen hade tänkt plugga till läkare men som ångrade sig och spelade bas med oss, Johan på kongas och mandolin, han fattade inte alls vår musiksmak men tyckte att det var kul ändå och Linus på trummor som jag hade sett upp till på gymnasiet, en riktig hårdrockstrummis. Det var fullsatt på wasabryggeriet i Borlänge och det var ett stort ögonblick att inse att vi hade något på gång. 

Vet att du, Malte, gick på Biskop Arnös Folkhögskola, hur var den tiden? 
- Det var spännande och utmanande att vara bosatt på en ö tillsammans med andra låtskrivare, prata om musik i all oändlighet. Många gånger var jag nog frustrerad av att gå där, som att en hela tiden snöade in sig och tänkte efter för mycket. Det är nog i efterhand som jag sett att det gav mig mycket att testa mina gränser, hitta mitt sätt att skriva. Men annars så har jag insett att mitt låtskrivande oftast behöver mötet med andra människor för att det ska kännas kreativt och skoj. 

Vad lyssnar ni själva på? 
- Vi lyssnar på mycket men genremässigt har det varit Alkberg som var en stor inspiration när vi startade, bob hund, Säkert!, Markus Krunegård och alla de där. Sen får vi inspiration från alla möjliga håll, det kan vara ett lokalt punkband eller melodier från någon 80-tals hit. 

Vad inspireras ni av annars? 
- Inspiration i övrigt kan vi få från roliga sammanhang, på jobbet, med djs och dans och saker en har varit med om. 

Om alla i bandet fick välja sin favoritskiva of all time, vilka skulle det bli? 
- Lotta - David Bowies The rise and fall of Ziggy Stardust and the spiders from mars 
Daniel – Mattias Alkbergs Åtminstone artificiell intelligens
Malte – Mattias Alkbergs Anarkist 
Ille – Håkan Hellströms 2 steg från paradise 
Miranda – Vet inte just nu. 

Säg att ni i Äventyret skulle få anordna en festival i Dalarna, vad skulle känneteckna den festivalen? 
- En festival hade varit skoj. Den hade nog varit bred och mycket folk inblandade. Hade velat ha oetablerade band. kanske mer alternativa stilar, indie, punk, elektro, djs och hade även velat ha vjs som jag fått upp ögonen för, då det finns flera här i trakterna som är sjukt duktiga och jag gillar det visuella tillsammans med musik. I övrigt ska det vara på ett avskilt ställe, kanske en sjö och mycket pynt. Där folk bara trivs att hänga, allt fokus behöver inte ligga på musik utan bara härliga kvällar.

Vad tycker ni om att göra utöver musiken? 
- Ja, det är inte mycket mer... Nej, men det är väl det vanliga, att umgås med människor en tycker om. Spela pingis och sånt. 

Vad har ni för relation till sociala medier? 
- Ja, sociala medier är nog det vi är mest rädda för. Ingen av oss har ett avslappnat förhållande till det. Liksom pressen en känner av att försöka vara intressant, uppdaterad, inte klyschig, våga vara sig själv… Ah, ni hör ju, det går ju inte. Vi hade Lotta, tidigare trummis i bandet, som var den som var en hejare på det där, men nu bor hon på västkusten så vi får försöka hantera det, det löser sig nog. 

Vad har ni för drömmar med musiken? 
- Drömmarna just nu är att bara få fortsätta och få fullända alla låtar som vi gjort genom åren. Tror också vi ser musiken som något vi alltid kommer hålla på med och att det mest är spännande att vara ovetande och se vad som kommer hända härnäst. 

Till sist, hur ser planerna ut för nästa år? 
- Nästa år ser jag nog att vi börjar spela mycket ute igen med fullband och att påbörja en inspelning av ett album möjligtvis!

Lyssna på Daniel var i Finland här nedan! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar