En person pratar på radion
hen är fyrtiosex och rädd för att vara ensam
jag är trettio och har på något sätt vant mig vid tanken
hemma är fortfarande en människa jag
bara träffar ibland
jag vet inte om dina muskler
orkar bära min sorg
men jag önskar ditt hjärta så fyllt av värme
att det knappt går att knäppa igen
jag lämnar min tröja på glänt tills din kropp kommer in
lämnar mitt liv på glänt tills du kommer in
jag önskar ditt hjärta så fyllt av värme
att det knappt går att knäppa igen
