torsdag 8 maj 2014

Rakt genom maj

En person pratar på radion
hen är fyrtiosex och rädd för att vara ensam
jag är trettio och har på något sätt vant mig vid tanken 

hemma är fortfarande en människa jag 
bara träffar ibland 

jag vet inte om dina muskler 
orkar bära min sorg 
men jag önskar ditt hjärta så fyllt av värme 
att det knappt går att knäppa igen 

jag lämnar min tröja på glänt tills din kropp kommer in 
lämnar mitt liv på glänt tills du kommer in 

jag önskar ditt hjärta så fyllt av värme
att det knappt går att knäppa igen 

8 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tack ska du ha, Sandra! Ha en fin dag! Oskar

      Radera
  2. Så vackert!

    SvaraRadera
  3. Så fin poesi Oskar. Den går rakt igenom mig. Du är suverän på att skildra känslor. Tack o Kram från Maggan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glad jag blir Maggan! Tack för dina snälla ord. Hoppas du får en fin helg. Själv har jag jobbhelg (jobbar inom vården). Kram!

      Radera
  4. Varenda rad är skriven med en sådan perfektion, det är helt otroligt. Helt otroligt vad du är skicklig på att hitta orden, på att fånga de rätta känslorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad himla fin kommentar, tack ska du ha! :)

      Radera