fredag 5 oktober 2012

Andreas Grega vill styra oss bort från våra rädslor

Foto: Loen Montefusco

Mörkret sveper in över Sverige, men det tar även sin början i många människor. Kanske försvinner det snart igen, kanske kommer det dröja sig kvar. Relationer tar slut, hoppet svälter i magen, kvar blir massa tvivel, man vill vara oändlig för någon, men kanske blir det inte så, kanske är man för olika. Jag tänker på detta när jag lyssnar på Andreas Gregas första singel Liv död från kommande albumet Mörkerseende. Det är en vacker låt, kanske Gregas finaste hittills. För två år sedan kom solodebuten En sak i taget, en debut som nådde många. Andreas var erfaren redan då, i gymnasiet grundade han folkpunkbandet Kungers, de slog kanske aldrig igenom riktigt, men växte i många människors hjärtan. Andreas Grega utstrålar en värme och det är en värme som inte ryggar tillbaka utan som sträcker sig mot dig och tar dig i handen.  


Hur ser du på ditt debutalbum idag?  
- Jag ser mina egna minnen från den tiden när jag tänker på det albumet. Jag hade en ganska tuff tid privat och det har färgat hela den perioden.
 Det var mycket i det musikaliska uttrycket som inte blev helt som jag hoppades på, men det finns många ljusglimtar där också. Jag ser på skapandet av det albumet som ett spännande vatten att simma i då och jag lärde mig jättemycket av det. Vad jag känt så har jag fått väldigt mycket fin respons från fans för den skivan och det har skapat störst glädje av allt. Jag har jättestor respekt för mina fans och tar alltid med dom i mina steg i livet.



Din nya skiva släpps om ett par veckor, hur skulle du beskriva den?  
- Den släpps 18 oktober på dubbelvinyl och heter Mörkerseende.
 Den handlar om rädsla, sorg, hopp och drömmar. Vi lever i en värld som till stor del är styrd av rädsla och en av våra primära rädslor är mörkret. Att lära sig se i mörker är en viktig egenskap i en sådan värld tycker jag, i dom tankarna kom titeln Mörkerseende som jag tycker beskriver helheten av vad albumet innehåller, både musikaliskt och textmässigt. Mörkerseende är också för mig ett ord väldigt likt ”hopp”. Lära sig att se i mörker är också att lära sig se kärleken omkring sig och vara en del av den själv.
 Jag spelade in albumet i Abbey Road Studios live under fem dagar, det gav en stark prägel på soundet, känslan och stämningen. Mycket mystik och inspiration i väggarna där...



Hur skiljer den sig om du jämför med din första skiva? 
- Den skiljer sig på många sätt, men framförallt musikaliskt. Den är inspelad live med band där jag spelar instrument och sjunger istället för mot förra skivan som var mer digitalt producerad och på så vis mer statisk. Mörkerseende är ett mycket mer dynamiskt album, mer drömmande och spirituellt. Textmässigt är det en röd tråd från förra skivan, men jag ville göra det svenska språket mer romantiskt i uttrycket med denna skiva. Det är även en mer organisk skiva och en skiva som absolut lämpar sig bäst för lyssning på vinyl. Då får man de pauser som behövs för att kunna smälta albumet i lugn och ro. 


Titeln och känslan på första singeln Liv död antyder att det är en ganska mörk skiva?

- Ja, men för mig är det ett mörker man är på väg ifrån och inte till. Jag ser albumet som mörkt men hoppfullt. 


Du spelade alltså in skivan i Abbey Road Studios. Hur kom det sig? 
- Jag hade skrivit hela albumet i replokalen på mitt snickeri och så ringde jag Lasse Mårtén som jag gärna ville spela in albumet tillsammans med. Lasses spontana idé var då Abbey Road live! Jag som var väldigt insnöad i Lennons verk vid tillfället tyckte det var helt klockrent så vi bokade studion och plötsligt var vi där.  


Hur kändes det?  
- Det var en obeskrivlig känsla att gå in i den studion. Det var verkligen som att väggarna spelade upp filmsekvenser från skapandet av bland annat Dark side of the moon. Att få sjunga i den faktiska Lennon-mikrofonen, spela på ”obladi oblada”-pianot, det var så mycket inspiration och starka energier överallt. Vi hade en väldigt trevlig tekniker där som heter Chris Bolster, han är vän sedan tidigare med Lasse så han gav oss möjligheter som vi inte hade haft råd med annars. Vi fick spela in i alla tre studios där och den sista låten spelade vi in sittandes på golvet i studio 1 helt aukustiskt utan hörlurar och bara det gigantiska studiorummet som klang. Vi hade bara ett försök. Det är utan tvekan den starkaste inspelningsupplevelsen i mitt liv såhär långt. 


Vad lyssnar du själv på just nu? 
- Just nu lyssnar jag på Mr. Brown av Zun Zun Egui.

När du spelar live går du gärna ut bland publiken och har en ganska nära relation till dina fans, tycker du att det är viktigt att ha det även utanför spelningarna, genom Facebook och andra sociala medier exempelvis? 
- Ja, det är en kraft från publiken som driver mig live och man blir en del av nuet tillsammans med publiken. Jag känner alltid att publiken sjunger till mig lika mycket som jag sjunger till dom och ibland måste jag komma nära för att höra sången eller se personerna i ögonen, så det är en viktig relation där som jag alltid vill bevara. Det kan kännas extra viktigt för mig att komma nära publiken när jag spelar på lite större scener. Jag trivs när konserterna blir intima och det har hänt att jag gjort ett scen-dyk innan första låten för att jag varit så ivrig att möta publiken.



Du sjöng ju i Kungers innan, hur politisk skulle du säga att din musik är idag?

- Vad är politik?
 Min musik handlar i det stora om att sprida ett budskap av kärlek och inspiration, för en bättre värld att dela med varandra.
 Jag predikar inte, jag vill inte gruppera folket mer än det redan är. Jag vill sammanföra människor oavsett hudfärg, ålder, religion och utseende. 
Min kamp är att bryta upp grupperingar och kategoriseringar. Skapa ett mindre fördomsfullt samhälle och ett samhälle som inte är styrt av rädsla över att till exempel inte passa in. Jag har skrivit om det här sedan Kungers-tiden och det är snarare så att mitt medvetande och mitt engagemang ökar än avtar.
 Men politik? Jag har aldrig känt att någon politiker talat till just mig.



Finns det en chans för ett återförenat Kungers i framtiden?  
- Så länge det finns Kungers finns det hopp hette en av våra skivor och jag skulle vilja säga att Kungers fortfarande finns men vi har bara inte spelat på väldigt länge.
 Vi är alla vänner i bandet och det är inte omöjligt att viljan blir så stark hos oss alla att vi börjar spela igen. 


Andreas Gregas nya skiva Mörkerseende släpps alltså den 18 oktober, dels på dubbelvinyl och dels digitalt. 

2 kommentarer: