varje gång jag suttit på ett försenat tåg
så har folk börjat prata med varandra
då tåget inte blivit försenat så har ingen sagt ett ord
om de inte rest i sällskap
mer än till tågvärden då
kanske gör misslyckandet mer för oss
än när allt går bra
detta gäller sällan första gången allt går bra dock
kanske inte heller sista
frågan är hur man avslutar något på ett bra sätt?
det mesta slutar i sorg
även om ett krig slutar
har många mist sitt liv
de som stöder krig
är lika delaktiga som de blöder till döds i krig
det är tyvärr aldrig vapen som blöder till döds
och ett vapen är aldrig neutralt
det är du som håller i vapnet
inte vapnet som håller i dig
den utbrända tryggheten får jobba på ändå
det mest välavlönade yrket har blivit domedagsprofet
och när tomheten sväljer både villadörr och lägenhet
går vi mot en framtid som var bättre förr
enastående människor har blivit enasoffliggande människor
kärnkraftverk exploderar och isen smälter
vi nöjer oss med att gå med i en grupp på facebook
och tro att det hjälper
hade människor fått perspektiv
om det inte var isen som smälte
utan någons varma armar
om det inte var vargen som jagades
utan vargen som kom fram till att människorasen
måste skjutas av?
växtlighet har blivit tillväxtlighet
grönt har blivit grått
fåglarna sjunger numera i moll
och grässtråna har för länge sedan
släppt greppet om varandra
naturlig magi har blivit onaturlig tragik
en utbränd natur får jobba på ändå
