tisdag 3 maj 2011

En lust som orkar med fällor på vägen

Det snöade i Göteborg i morse. Flertalet människor vid busshållplatsen verkade lite uppgivna på grund av detta. Själv var jag mer frusen och förvånad än uppgiven, men en äldre man säger i alla fall att ”nu måste vi för helvete göra något åt klimatet!” Städer kan svämma över, kärnkraftverk kan explodera i Japan, över 5000 människor kan dö i förtid på grund av luftföroreningar och glaciärer kan smälta, men det är först när vädret i Sverige påverkar människors humör som folk verkar bry sig på riktigt. Kanske väljer de till slut att ställa bilen istället för att köra till pizzerian som ligger på våningen under.

Många verkar tro att man måste offra något för att göra något för miljön, att man bara kan förlora på det själv genom att göra något gott. Kör inte så mycket bil, ät mindre kött, flyg inte och res inte till något annat än din bakgård. Men så är det verkligen inte, man kan bara göra allt på ett lite klokare sätt. Att göra något gott behöver inte vara en uppoffring. Man får göra det med lust och jag tror på en lust som orkar med lite problem och fällor på vägen. 

Det är som alla dessa som klagar på bensinpriset. Jag förstår att alla dessa vill kunna åka bil idag och göra det så billigt som möjligt, men om dessa personer även vill åka bil i framtiden så är en prishöjning på bensin ett måste. Om några år kanske oljepriset har stigit till ännu högre nivåer och vid det laget är det inte klokt att använda ett drivmedel som är baserat på olja. Det billigaste drivmedlet kommer inte att baseras på olja i framtiden och tur är väl det. Det är farligt att vara beroende av något som både belastar miljön och plånboken.

Det är kanske dags att slå ett slag för hållbar utveckling? Även för de vars personliga utveckling är ohållbar, som min. Det invecklade är dock fortsatt lika hållbart... I alla fall, det behöver inte kosta något för att vara fint, det behöver inte heller vara lönsamt för att jag ska återvända till en plats jag tycker om och jag ser hellre att det riktiga och naturliga blir en vana istället för det konstgjorda.

Nu ska jag snart ringa ett samtal. Inte vidare lönsamt, men väldigt vackert. Det finaste lönar sig inte i plånboken, utan i magen. Och glöm inte att det är finare att somna nära någon än att höja värmen på elementet. Varmare också.