torsdag 30 december 2010

En känsla som borde räcka gott och väl

Det har varit en del diskussioner angående en samtyckeslag. Det vill säga att all sex ska ske under samtycke, vilket inte känns annat än självklart. Många våldtäktsmål leder till att det inte kunde styrkas huruvida det var en våldtäkt eller inte och naturligtvis är det svårt att kunna bevisa en våldtäkt utan tecken på fysiskt våld. Dock är det som så att många som blir utsatta för våldtäkt inte vågar göra motstånd eller ens klarar av att göra det. Kanske har de levt i en destruktiv relation länge, där dylika övergrepp sker ofta och så vidare. Det är så klart inte mindre våldtäkt för att någon varken klarade av att säga nej eller försvara sig. Kan även vara så att många tänker ”Om jag gör motstånd och misslyckas, vad händer då? Kanske blir det ännu värre”

Egentligen så ska det inte behövas några ord utan att man kanske känner av det bara, kan jag tycka. De flesta som känner något för någon bör väl känna av om personen vill eller inte, genom exempelvis personens kroppsspråk. Om man verkligen älskar någon så har jag svårt att tro att man kan misstolka någons värme och/eller vara blind för någons signaler. Kroppsspråket är inte vårt modersmål, nej men ofta älskandes modersmål och väldigt svårt att misstolka.

Det kommer antagligen inte bli enklare att fälla någon vid en våldtäktsrättegång om vi får en samtyckeslag
men förhoppningsvis kommer det leda till att frågan ”Sa hon eller han ja” ställs istället för bara ”sa han eller hon nej?”. Nej är inte enbart ett ord, det är även känsla. En känsla som borde räcka gott och väl.