onsdag 22 september 2010

utsikt från kroppen

som nyförälskad tror jag att man möts i stämningar
och för att bibehålla den förälskelsen
är det viktigt att få samma stämning varje gång man möts de första dagarna
frågan är då om det egentligen är stämningen man blir förälskad i
och inte människan man möter?
det är aldrig enbart en människa man möter
problemet uppstår när man möter en förväntning
snarare än en person

jag är och jag är inte i din kropp
jag kan och kan ännu inte röra mig med dina händer

låt dig inte begränsas utav mina känslor
du är fri att välja din egen utsträckning i min kropp
är mina fingrar i dig eller är du i mina fingrar?
går gång på gång igenom samma kropp, samma sak
kan jag bli av med allt det här, som är jag
och bli allt jag önskar att jag var?

man får aldrig göra relationen större än känslorna
man ska aldrig använda någon annan som en väg ut
man är sin egen väg ut, ut till vad?
gå igenom dig själv så får du se
vad sker med den kropp, de känslor
som återstår att berätta?
känslor som möts
är varandras enda risk
varandras enda värld
varandras enda hopp

jag är och jag är inte i din hud
du kan och kan ännu inte röra dig med mina händer