fredag 14 augusti 2009

känsloöverskridande

jag är hudnära ditt skratt
och ditt glas är fyllt med vin
min kropp är full av dig
och jag fortsätter rinna
genom gräset, genom dig
vill inte låta någon lukta mig i nacken
förutom du
jag vill bara fortsätta rinna, aldrig torka ut

vart tar du vägen när du gått och lagt dig?
vart tar min kropp vägen när jag längtar?
vad skriver du om, vad tänker du på?
handlar du om mig
handlar vi om varandra?

vad ska jag göra nu
när mina känslor är blinda
men tankarna fortsätter att se?
och vad ska jag göra nu
när vänskap blir till kärleksbrev?
jag vill vara känsloöverskridande med dig
men kanske borde jag sluta rinna
kanske borde jag torka ut

kan man lukta sig till längtan?
hur stor kan längtan bli?
medan du sover kryper jag ner bredvid
får jag bära din lukt
får jag vara stjärnan i din luft
kanske ligga och dra mig i ditt huvud?

jag önskar jag var längre
önskar staden var byggd längs min kropp
där längtan trampas större
där färgerna inte regnar förbi
det här är ingen plats där jag gömmer mig
utan där jag hittar mig själv
men kanske ska jag torka ut
bara sluta att rinna

fåglarna vissnar över vattnet
vem får se dem blomma ut igen?
men jag äter luften i ditt knä
skrapar bort gräsfläckar från ditt ben
jag matar drömmar ur min hand
stjärnorna strökysser varandra
men kanske tar mina händer slut här
kanske ska jag fortsätta rinna
kanske ska jag torka ut

3 kommentarer:

  1. Det här var det finaste jag läst på länge! Och om jag tolkar rätt så handlar dikten mycket om rädslan för besvikelse på kärleken och livet? Fint iaf!

    SvaraRadera
  2. svindlande vackert oskar.

    kram.

    SvaraRadera
  3. anonym: tack så jättemycket! handlar nog mest om att inte vilja känna för mycket, men att ändå vilja göra det, om den andra känner samma sak. att man vill fortsätta låta känslorna rinna :P

    SvaraRadera