NicoleK bjuder på ännu en drömsk låt. Hennes musik känns alltid svävande, som om den bar lätta vingar. Ofta har hon samarbetat med Ola Rapace den senaste tiden. Jag har gillat kontrasten mellan deras uttryck, samtidigt som det inte är så stor skillnad egentligen. Det är som två olika sidor av mörker. Mystiken delar de på och den för deras uttryck samman. Senaste singeln, Disconnected, släpptes i slutet av augusti. Låten var på svenska, titeln till trots, och återigen så trollband duons röster i en vacker och stillsam låt. Många låtar av Nicole tycks handla om avstånd mellan människor på olika sätt, hur vi skapar avstånd genom våra handlingar, hur en kyla växer fram mellan människor. Vi söker tvåsamheten men ofta är det något som sätter stopp. Rädslan för att komma för nära.
Nya låten Kall är i samma anda. Låten vaggar sig fram av en gitarr och bär på en nästan meditativ känsla. Lite som i Red House Painters klassiker Katy Song. Ordlös sång över ett vemodigt landskap. Det är i stora drag en låt om att möta någon som lätt stänger av sina känslor, som om det fanns en lättillgänglig knapp för sånt och att försöka nå den personen. De ordlösa stunderna i låten symboliserar på ett fint sätt känslan i relationen och ibland säger frånvaron av ord kanske mest. Låten är verkligen en hand som gungar vaggan, som gungar världen lite lugnare. NicoleK är som bäst i kontrasterna mellan olika nyanser av mörker. Precis som hon visar här.
Lyssna här nedan!
