 |
| Foto: Gustaf Elias |
MIRIAM låter rösten träda fram än mer på EP:n Återbruk. En av låtarna, Vanten jag tappat bort, är sedan tidigare osläppt och låten samsas med två andra nyinspelningar, Eld och Ser er.
MIRIAM har tidigare synts flertalet gånger i bloggen och jag har hyllat hennes unika röst som den röda tråden i det hon gör och det är verkligen en känslofylld röd tråd. Känslor som märks än tydligare i ett mer avskalat format. Ser er har länge varit en favorit för mig och jag tycker att låten lyfter än mer här, med stråkar och piano i ett landskap där Miriams röst verkligen lyser som gatlyktor som en efter en besegrar mörkret. Texten, om våra kortsiktiga prioriteringar i livet drabbar mig än hårdare. Intensiteten som trycker på gaspedalen i hennes röst i slutet av låten broderar in gåshud i hela min tillvaro.
Eld blir till en gitarrplockande vacker låt och det är fint att olika arrangemang kan ge låtar nya ögon, nya perspektiv. Vanten jag tappat bort är en låt som hon skrev när hon var 14. Det är en vacker poplåt med stråkar och jag känner verkligen att det lekfulla gunget fångar mig. Jag tror dock att låten hade vunnit på att kortas av något. Jag tror att den hade känts mer direkt om den varit runt tre minuter istället för knappt två minuter till. Men det är egentligen en petitess.
Jag tycker MIRIAM är en av Sveriges mest intressanta artister och man känner verkligen elden i hennes verk. Hur hon verkligen brinner för just detta. Hon är fantastisk.
Lyssna här nedan!
