Just nu jobbar jag på Östersunds Sjukhus för att minska smittspridningen av COVID-19 i min hemort, något som känns både hedrande och meningsfullt i denna tid. I mina arbetsuppgifter ingår städ av coronarum, spritning av sjukhusets tagytor, IVA-städ, ambulansstäd med misstänkt coronasmitta och hemstäd på andra avdelningar för att minska belastningen av sjukvården.
Innan detta jobbet var pandemin för mig abstrakt och diffus på många sätt – virusets dödsantal blev till anonyma siffror snarare än människors liv, då statens svaga restriktioner möjliggjorde ett relativt vanligt liv för mig. Men efter de många ögonöppnande situationerna och lärdomarna på min arbetsplats har min respekt för pandemin ökat ofantligt och jag vädjar till er alla att ni MÅSTE följa restriktionerna.
Sedan några veckor tillbaka har coronastäden ökat från cirka en gång i veckan till ungefär minst tre per dag, även ambulansstäden har ökat enormt med misstänkta coronainsjuknade. Nu har även patienterna intagit fler avdelningar än bara infektionsavdelningen på grund av det ökande antalet smittade.
Första gången som jag städade ett IVA-rum var jag chockad över att få se lokalen med mina egna ögon där så många liv avslutats alldeles för tidigt. Allvaret tog över och det var med en klump i magen som jag städade vidare ovetandes om den lämnade patienten antingen hade dött i COVID-19 eller fått leva vidare. Mina vänner, vårdpersonalen sliter verkligen för att kunna rädda människors liv – men ändå hör jag om fyllda matbutiker och affärer och blir äcklad av de många egoistiska besluten som vissa människor tar.
Alternativet att följa restriktionerna är så enkelt, så pass enkelt att jag hittills lyckats hålla mig symtomfri trots att jag befinner mig i ett coronasmittat rum varje dag. Det handlar om regelbunden handtvätt, social distans, bärande av munskydd, undvikandet av stora grupper och att lyssna på forskningen gällande viruset. Jag känner en kollektiv sorg tillsammans med mina kollegor i medvetandet om att det faktiskt är det svenska samhället som svikit de insjuknade och döda.
Så jag ber dig, låt inte ditt ego ta över denna jul med den hetsande julhandeln (som heller inte är bra för miljön), stora familjemiddagar, onödigt resande och nyårsfester. Jag och mina kollegor har redan städat alldeles för många rum där människor behövt betala med hälsan och livet på grund av detta.
Stanna hemma om du har symtom och sprid informationen!
/ Alexandra Löfgren
(Texten är tidigare publicerad på Alexandras Facebook)
