måndag 5 september 2011

jag säger dig på känn

jag är rädd för att behöva hitta på något att säga när jag pratar med någon
rädd för att hitta på något att lyssna till när jag hör någon prata
lika svårt att väcka någon som låtsas sova
är det att prata med någon som låtsas höra

jag är inte rädd för vad framtiden har att erbjuda
snarare rädd över att erbjuda framtiden mig
 

jag vill inte förbereda ett bord för två och stirra
på den tomma stolen mittemot
jag vill inte förbereda ett bord för två och stirra
på den tomma människan mittemot

jag vill inte lita på att framtiden kommer agera
det jag för tillfället bara vågar diskutera

jag har sträckt mig efter städer och människor 

som befunnit sig längre fram i tiden
jag har trott för starkt på att framtiden 

kommer ställa upp för mig

en dag kommer jag få barn
om dem växer upp till en mur eller bro är upp till mig
det är upp till mig att förhindra att dem släpper 

varandras händer redan i magen
eller om det kommer ske senare i deras liv
det är upp till mig att få dem att låta bli

det sägs att det hjälper att prata om det
och uttrycka sin oro för framtiden i ord
det enda som hjälper mig är att uttrycka en annan människa i ord
jag uttrycker inte det
jag uttrycker dig
jag säger inte något på känn
jag säger dig på känn