"Hur samhället såg på tjejer krockade med den jag var"

Foto: Nardos Beyene 

Delia Okaro och hennes musikaliska projekt och universum OKARO släppte nyligen singeln LIKE THAT. Jag tycker att hon är en fascinerande artist vars låga verkligen märks i allt hon gör. Det är dansant, sensuellt och drömskt och hennes musik känns både genomtänkt och spontan på samma gång. Delias musik bär inga bojor, utan står snarare för frihet och är som ett uttryck för drömmar som inte begränsas av förlegade normer. Idag pratar jag med Delia om att stå upp för sig själv, om krocken mellan att vara någon annan än den man förväntades vara och om Adam Taal och hans betydelse för henne i musikprojektet Framåt. 

Hur mår du Delia? 

- Mitt liv känns galet, jag lever i min egna värld och ibland känns allt euforiskt för att sedan krascha. Just nu är jag nånstans mittemellan. Mycket av mig har gått till musiken och det känns väldigt bra och naturligt. 

Förra sommaren lyssnade jag på din låt SUMMER hela tiden. För mig beskriver låten verkligen hur kärlek kan kännas i början. Det ambivalenta och samtidigt själsstormande. Hur blir du själv när du blir förälskad?

- Jag älskar kärlek, jag har mycket plats i mitt hjärta, jag dagdrömmer och fantiserar mycket men blir också väldigt omhändertagande, nyfiken och busig. 

Tidigare har du berättat att du tycker det är svårt att balansera kärlek när man skapar musik och har den livsstilen du har. Vad känner du är allra svårast? 

- Det som är mest svårt är att jag är i en rush hela tiden, jag bara kör all in. Jag ser livet på mitt sätt där jag hör mina visioner ekandes, ibland blir jag ’caught up’ och måste typ stanna upp för ett fatta vad som hänt. Det är inte enkelt att leva med en sån person och ibland känner jag mig som en galen professor, haha. Dom som är mig nära behöver förstå mig, annars blir det lätt fel. 

Nya singeln heter LIKE THAT och är fantastisk. Det är en låt där verkligheten och begäret krockar. Ja, hur gör man egentligen när begäret lockar mer än förnuftet? Vad skulle du säga inspirerar dig mest i livet?

- Kvinnor. Jag tappar allt förnuft. 

Vad får dig att skratta? 

- Jag skrattar mycket och väldigt ofta, jag älskar humor och skämt, jag har väldigt nära till skratt. Jag älskar verkligen livet, jag går alltid runt och ler. 

Adam Taal startade för några år sedan musikutbildningen Framåt. Du har själv varit med där. Vad tog du med dig från den tiden? 

- Framåt förändrade mitt liv. Det jag tog med mig mest var processen, allt har en process och det är en vacker resa. Jag fick konkret och värdefull information om musikbranchen som jag tog till mig som en guide för min egen resa. Ibland kändes det som att Adam pratade till mig för jag behövde höra exakt det han sa. Innan det så var allt så långt bort från mig, bara en dröm och stark känsla som drog mig, ett frö som behövde växa, med Framåt fick jag perspektiv. Det var även där min resa som musikproducent började. Sen dess har jag producerat musik varje dag. 

Du gästade min serie ”Fem album” förra året. Du upplevs tycka om just när musik inte övertänks och när artister går sin egen väg. Kan du känna just den friheten när du själv skapar musik? 

- Ja, hela min skaparprocess är så fri och kommer rakt från hjärtat. Jag kan inte producera eller skapa musik med folk som tänker/skapar fyrkantigt då det är precis tvärtom hur jag själv fungerar i studion. Jag freestylar mina texter direkt i micken, och när jag skapar beats är det min inre känsla som pratar med mig som jag följer. 

När du skrev ditt musikminne till bloggen berättade du att musiken kom till dig redan som barn. Minns du annars hur du var som barn och vilka drömmar du hade då? 

- Jag minns väldigt mycket från när jag var barn, det är så jag har hållit mig autentisk mot mig själv, jag är väldigt nära mig själv idag hur jag var som barn. Jag har mycket barnasinne och är väldigt lekfull. Jag var alltid mig själv och jag stod alltid på mig och försvarade mig själv för att få vara den jag är. Jag brukade kallas pojkflickan, vilket var jobbigt då jag bara var jag, men fick alltid höra det från allt och alla. Men det påverkade aldrig mig att sluta vara jag. Jag såg världen för var den var väldigt tidigt. Jag kommer från kultur där det förväntades ett visst beteende av en som tjej. Men även hur samhället såg på tjejer under den tiden, allt krockade med den jag var. 

- Jag har ett minne just där mina föräldrar var på besök hos några vänner och alla barnen var ute på gården för att leka, som vanligt hamnar jag direkt i försvar om att tjejer visst kan spela, och då var det en kille som var äldre än mig och dubbelt så lång som var på mig, men i två timmar körde jag och han medans alla barnen stod på sidan och hejade på han, men det blev 0-0. Jag vägrade släppa in ett mål, haha! 

- Jag är assyr från Libanon men min moster var gift och bodde med en man i Syrien och vi hälsade på där och jag ville ju bara spela, men direkt så var det snack om att tjejer inte kan. Jag behövde hävda mig på visst sätt där jag behövde utmana dom för att få vara med. Till slut så spelade vi och jag gjorde så att vårat lag vann. Just det här minns jag inte men min kusin berättade det till mig i senare ålder, då hade dom tydligen burit upp mig allihopa efter matchen för att vi vann. Dom blev så glada och imponerade. 

- Dagen efter hade dom frågat min kusin om mig och frågat om jag vill komma ut och spela med dom, men då hade jag redan bevisat mig och gått vidare från det och inte gått och spelat med dom igen efter det, haha. 

- Jag drömde inte så mycket om framtiden när jag var liten, jag levde väldigt mycket i stunden och var väldigt sann mot mig själv, jag ville förändra. Jag brydde mig mycket om människor, och hade ett tänk som var annorlunda. Jag minns att jag och min syster skulle få en docka, då hade jag valt en docka i affären som inte hade mössa och napp, och min morsa ville ju att jag ska ta en fullständig med allt som ingår då det är det man betalar för, men då hade jag förklarat att det var synd om dockan som inte hade mössa och napp och därför skulle jag välja den, haha! 

Du har under en längre tid jobbat med producenten Giuliano Cotta - hur får ni ut det bästa av varandra? 

- Vi kompletterar varandra och vi pratar om hur sjukt ödet är, det var menat att vi skulle träffa varandra. Innan det har jag inte kunnat jobba med andra och föredragit att jobba själv för att jag haft så tydliga visioner som inte matchar med andra, men han förstår min vision och jag förstår hans, tillsammans gör vi musik till mitt och hans artisteri. Vi har tillsammans skapat soundet som vi vill sprida. Det är så kul att jobba med honom och jag har aldrig fått uppleva det innan, han förstår mig och han hör mig och mina galna idéer. 

- Tidigare har jag känt man försökt forma mig efter hur saker ska vara, men jag har alltid vetat att jag ser saker i skapandet och det jag ser och hör finns det ingen formel för, det är bara äkta, det ska inte tämjas och därför har min kreativitet blivit blockad när jag jobbar med andra, men med Giuliano är vår kreativitet en öppen port i universum. Tillsammans har vi utvecklats och växt så sjukt mycket och jag ser fram emot att ni ska få höra mer av soundet vi kommer med, vi har helt galna grejer på gång och vi skapar varje dag. Vi är superhungriga och vi har båda samma kärlek för musiken. Han är otroligt duktig producent och jag är glad att jag gör den här resan med just honom. 

Foto: Nardos Beyene 

Jag brukar be artister jämföra sina nya verk som om de hade varit en fysisk plats. Med dig känner jag att du har en egen musikalisk värld. Vad skulle du säga att din musik är för en slags plats och hur mår människorna där? 

- Tack vad fint sagt! Det är absolut en helt egen värld som är mystisk och spännande, alla känslor är levande och äkta. Allt det goda i livet existerar där euforiskt. Människorna mår bra där, livet är självklart och genomskinligt, för dom lever för varandra i gemenskap och förståelse. Mycket nyfikenhet. Det finns inga begränsningar där, livet bara är så vackert som det är, i alla dess former. Utforskande. 

Du spelar själv på festivalen PLX Tjärö i sommar. Kommer du själv hänga på någon annan festival i sommar? 

- Jag höll musikproduktions workshop i Danmark, och då var jag på Roskilde festivalen. Det var väldigt inspirerande då min egen resa som liveartist precis har börjat. Jag har inte sett så många konserter då jag blir för otålig, men den här gången stod jag bara där och stirrade i fascination, ljuset, ljudet, hur man hade redigerat filmningen på skärmarna, gemenskapen, det var så fint och jag blev inspirerad, det var precis rätt tid för mig att vara där, just där och då. 

Vad händer mer för dig i sommar? 

- Jag har en intervju med QX. Jag kommer snart släppa musikvideo till min nya singel LIKE THAT. Jag har flera låtar som kommer släppas. Jag är mycket för community, så jag kommer hålla i events med andra kreatörer där vi bringar folk tillsammans för skapa gemenskap och nya drömmar. Jag är också väldigt taggad på att fortsätta leva och bara gå ut och träffa människor, det är en stor del av mitt artisteri och mitt skapande, jag älskar människor. Jag kommer självklart skapa mer musik och även mer art kopplat till min musik. Jag har träffat otroliga konstnärer och kreatörer och ser fram emot våra samarbeten. 

Till sist, om du var en karaktär i en valfri klassisk bok, vem hade du varit då och varför? 

- Kanske Pippi? Eller en Powerpuffpingla, haha! Jag har aldrig reflekterat över det, men nu när jag gör det, så behöver det vara en karaktär som är stark, snäll och egen.

Lyssna på LIKE THAT här nedan!