fredag 22 oktober 2010

det enda språket jag kan

”utseende är en känsla”

när människor upptäcker sprickor
i sitt ansikte vänder de ryggen mot solen
bara det som anses perfekt får visas upp
jag har aldrig sett hur du ser ut
jag har känt hur du ser ut
utseende är något fysiskt för dig
men en känsla för mig
är jag vacker?
blunda och se efter

”såren läker all tid”

mitt liv släppte inte in dig
men jag hade en kropp som gärna gjorde det
jag hamnade på fel kurs
jag spårade ur
men hade jag kunnat förvänta mig något annat?
någon annan hade hamnat i min kropp
någon annan gick med mina ben
någon annan rörde mina armar
jag hade kunnat begränsa dig i min kropp
men jag gjorde det inte, varför?
som äldre lär man sig att man kan begränsa känslor
det är en vuxen lärdom, men jag avundas den inte
jag vill känna allt i full skala
annars vill jag inte känna alls

”somna och vakna utan”

att försvinna ur någons liv
och att försvinna ur
någons kropp är ofta helt skilda saker
jag är inte ensam i min kropp
men ensam i mitt liv

”ditt språk genomborrar mig...”

när jag läser vid frukostbordet
är det fortfarande orden som
täckte din överkropp som jag försöker tyda
när jag talar är det du som kommer ut ur min mun
du genomborrar mitt språk
nästan som om du är det
kan man tala en annan människa?
om inte, lär mig
om man nu kan tala någon
hur tystar man den igen?
när en människa till slut
är det enda språket man kan

”ett sinne mindre”

jag vill ha en kropp full av rörelse
vara rörelser i din kropp
det är solförmörkelse
men dina ögon lyser
de lyser alltid
hur får man ett hjärta att sluta stamma?
stäng munnen och säg det till mig
om du är vacker?
blunda och se efter
ett sinne mindre
en känsla mer

8 kommentarer:

  1. Underbart fina texter Oskar :) *kramar om*

    SvaraRadera
  2. Ha en fin dag du, och du borde byta namn till "jag är det vackraste som finns", du är vacker Oskar, det tar inte lång tid att upptäcka...

    SvaraRadera
  3. Jag fullkomligen älskar andra stycket. Det är ju så sant! Det är väl därför man inte kan se hur personer man tycker om ser ut, objektivt sett eller hur man ska säga, eftersom de blir så oerhört vackra när man känner som man gör.

    När jag var liten avundades jag faktiskt folk som kunde begränsa sina känslor eftersom jag tyckte det gjorde så ont att känna så fullt ut och på-liv-och-död mestadels hela tiden. Men inte längre, jag har börjat tycka det är vackert att känna så istället. Så, hoppas man aldrig blir så vuxen.

    Hoppas du har fina höstdagar där borta Oskar!

    SvaraRadera
  4. Tack, nathalie! Kram!
    Anonym: Vet inte vem du är men det var en väldigt varm kommentar, tack så väldigt!
    Sanna: Tack så väldigt!
    Ja, verkligen, detsamma gäller väl lite en person som man tycker mindre bra om, då blir den genast mindre attraktiv. Så egentligen spelar det ingen roll hur man ser ut, utan hur andra känner att man ser ut.
    jag kände likadant förut, att jag ville begränsa, men det är ju trots allt något fint i att våga älska någon för mycket, istället för att begränsa det man trots allt känner.
    hoppas du har en fin dag! :)

    SvaraRadera
  5. du skriver så otroligt fint, bästa osk. <3

    SvaraRadera
  6. jenny-catharina: tack så väldigt! du har en väldigt fin blogg själv :)
    Lo: <3
    maria: tack så varmt!

    SvaraRadera