onsdag 21 november 2007

utanförvind

utanför vinden blåser man ut det som aldrig tänts
jag sover med fönstret öppet och elementen av
fastän att det är början på september
det är sådär jobbigt att tro
att mina händer är varma
tack vare dig

jag önskar jag kunde
be dig vara långt bort
lite närmare mig
det jag önskar är ljusår härifrån
trummar med händerna på låret
drar av mig vantarna med tänderna
och fryser allt regn innan det når marken
bara för att inte få en chans att tänka på dig
och telefonsamtalet jag aldrig gjorde
när det åskade sådär
och hur jag antog att det var bättre
att hämta en långärmad tröja
än att berätta hur kallt jag tyckte att det var
men hur dina händer ritade spår
i regnet ända bort till horisonten

varje gång det åskar
så är det att jag kanske inte får höra din röst inatt
och att du kanske kommer glömma bort mig
sådär det enda jag oroar mig för
jag vill att du ska älska mig
men jag kan aldrig tvinga dig att ens försöka
jag ringer till dig och
du säger att jag är blind
men även om jag inte har ögon
så vet jag att det är fyra kyssar
mellan din vänstra kind och dina läppar.
fem från din nacke till ditt öra fast sex
när jag är lite mer försiktig
och fjorton från dina fingrar till ditt bröst.

och jag saknar dig
så jag inte kan somna ibland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar