 |
| Foto: Arvid Sand |
Jag tycker om hur Nina Sand och Emmalisa Hallander tar in världen. Också, förstås, hur de målar den i 60-talets mest vemodiga pastellfärger. Albumet Älskar, älskar inte var en fullträff i allt från den poetiskt vackra På vår balkong där duon sjöng så att själen plötsligt fick ett eget värmegolv, den avskalade Fri, Du ser på nån annan där melodin klappade i takt och förstås vackra Inatt jag drömde som jag tänker att Ted Gärdestad hade låtit idag. Det är en melodi som varit inneboende i mitt system sen dess och aldrig kommer flytta därifrån.
Låtarna var alla som små kärleksbrev, präglade av olika slags kärlek och där kärleken varit mer eller mindre långt gången, mer eller mindre bosatt i hela ens nerver, i hela ens skalle. Från början till avslut med olika nyanser från hjärtat.
I år följer duon upp debutalbumet och först ut från den kommande EP:n Verkligheten är singeln Undrar det man undrar. Jag imponeras fortsatt av duons harmonier och deras känsla för texters betydelse i popmusiken. Jag, som älskar texter som är hämtade från en riktig vardag, ser så klart duons texter som en slags berusning. Det handlar också om att det är så lätt att bli trött på att musik nuförtiden handlar så mycket om filter, effekter och att fly från det genuina. Då är det så rasande fint med någon som istället omfamnar verkligheten som den faktiskt ser ut.
Melodin är ljus och ljuvlig, texten en slags resa mellan att veta och undra, mellan hopp och ett begravet dito. Samtidigt som den där romantiserade känslan dyks upp, lite som när livet känns som en film där sista bussen har gått och man vandrar med någon som hade kunnat vara ens story of my life med ett lyckligt slut - även om jargongen är kyligare än blickarna som liksom bränner en. Det finns mycket man vill veta i ett sånt läge så det är inte så konstigt att hjärtat och skallen börjar undra.
Det är en underbar låt som verkligen målar upp alla känslor framför lyssnaren.
