MARIKA - Asking for Flowers

Ebba Bergendahl från Stockholm gör musik under namnet MARIKA. Hon har tidigare släppt musik under annat namn men nu är det alltså MARIKA som gäller och idag släpps debut-EP:n Asking for Flowers ut i världen. Tidigare har hon släppt en tolkning av Mio min Mio, en tolkning som får mig att hoppas på ännu fler låtar där hon sjunger på svenska. Jag har lärt mig att något jag verkligen uppskattar i musik är artister som lyckas fånga en närvaro i det de gör, en närhet till känslorna och den kommer ofta fram enklare på personens modersmål, skulle jag säga. Jag skulle dock säga att Ebba på EP:n verkligen lyckas fånga den där närvaron genom sin röst, som bara den är en slags resa genom känslor, genom nostalgi, genom vemod - eller för all del en resa på buss 57 mot Sofia på Södermalm i Stockholm. 

Första stoppet är Lilacs Bloom som är en fin berättelse om att innan mest har kunnat skriva om det smärtsamma i livet, bland annat på grund av en rädsla att kärleken och drömmarna mest ska bli ord, ord som aldrig växer till verklighet. Men friheten i att känna och drömma växer i takt med att man blir äldre och låten blir en fint porträtt av drömmar och kärlek, med ljuva liknelser om att skapa rum, en plats för kärlek och mod. Titelspåret är en finstämd låt om tid och att den kanske inte ger en det man frågat efter. Man kanske frågade efter något blomstrande men får istället något som blomstrar längre fram. Ett nytt liv får växa fram, ett gammalt får stå tillbaka. 

I will go är den största toppen här. Otroligt vacker med en ljuvlig sånginsats av Ebba. Det är verkligen lager på lager av vemod - men också skönhet. Bus 57 to Sofia blir till en speciell låt för mig eftersom det också är just den bussen jag själv tar när jag är i min frus hemkvarter. Jag tycker verkligen om textens berättande stil full av detaljer som får mig att vilja stanna kvar hela resan mot Sofia. 

Outrot I may dream of you fyller sin funktion men visar kanske mest hur starkt omfång Ebbas röst har. Det har den verkligen och hon har byggt upp en otroligt vacker EP, en resa som man gärna hänger med på. Rösten tar en med och stämningen och närjeten hon verkligen fångar får en att vilja stanna kvar flera hållplatser, långt långt efter där man egentligen skulle gått av.

Lyssna här nedan!