Musikminne från Lilla Barbro

Foto: Fabian Rosenberg

Maja Heurling och hennes Lilla Barbro är aktuell med singeln Till kvällen. Det är en singel där Ola Sandström gästar med sin gitarr, som försiktigt och fint ramar in låten. Låten är som en poetisk vaggvisa med vackra rader som att "tystnaden står på tå" och det är en fin låt om att be om kraft, be om mod i en värld där ondskan försöker ta över. Jag känner mig lugn av låten, hur den försiktigt kramar om mig med Majas röst som ena armen och Olas gitarr som den andra. Idag gästar Lilla Barbro bloggen med ett vackert musikminne om vänskap. 

Under några år runt 2010 åkte jag på låtskivarretreater på Kreta på somrarna. Eva Hillered höll i dem i den lilla byn Lendas, där det endast fanns runt 50 invånare. Ett år träffade jag en ny vän där, Ida Kristin. Vi blev ihopparade för att skriva en låt den andra dagen. Jag minns inte vad uppgiften var, men jag minns närvaron i vårt möte. Jag minns att vi gick och åt lunch, minns gurkskivorna i den grekiska salladen, minns hennes öppna blick, och att vi båda hade lätt till skratt. Minns hur vi långsamt öppnade upp oss för varandra. 

Vi hade båda haft jobbiga år bakom oss, år då vi haft problem med hälsan och det hade gått ut över vårt spelande och skrivande. Nu var vi båda på väg tillbaka. Vi skrev en text tillsammans om hur det var att gå där bredvid “den stora vägen” och känna sig ensam och utanför. Jag hade försökt skriva texter tillsammans med andra tidigare, men alltid känt att det var svårt, att den processen var för egen för att det skulle bli nåt bra. Men nu flöt våra ord och erfarenheter in i varandra. Ida Kristin skrev melodier på ett annat, friare sätt än jag och plötsligt kändes det som 1 + 1 blev 3. Något nytt uppstod, en gemensam ton. Vi skrev tätt sammanflätade stämmor på refrängerna. Låten döpte vi till Om jag vetat, och det blev till slut en duett, om två personer som går vid sidan av och inser att det finns andra där också, och om vi bara vetat det, kanske vi hade funnit kraft i varandra. 

Ida Kristin visade sig vara född samma år och månad som jag, fast hon i Brasilien och jag i Sverige. Vi hade båda rest i södra Afrika under nästan samma period. Vi kunde båda portugisiska och våra mammor hade båda varit sjuka. Vi började kalla varandra stjärnsystrar och vi har hållit kontakten sedan dess. Jag har varit och hälsat på Ida Kristin i Nashville, där hon bor nu, två gånger och vi sjunger fortfarande vår duett tillsammans när vi kan. Såna här möten, där man kan lyfta varandras kreativitet och mötas på en plats bortom orden, är sällsynta och jag kommer att bära detta möte nära hjärtat hela mitt liv.

/ Maja Heurling, Lilla Barbro 

Lyssna på Till kvällen här nedan!