 |
| Foto: Maj Ines Li Kjelbye |
Julia do Mar flätar verkligen världar mellan sina fingrar. Hennes EP Drömska Glömska släpptes för knappt ett år sedan. En kollega tipsade nyligen om hennes musik och det är verkligen en fin och stor värld som jag bjöds in i. I texterna väjer hon inte undan för det som är svårt, för såren, för ensamheten och för det svåra i sökandet efter sig själv. Musikaliskt låter det stundtals som om tonerna vore utrivna ur ens drömmar. Det är mystiskt, lite svävande och som något som man vill tillbaka till när man precis öppnat ögonen på morgonen. Stundtals låter det som en sökande kram, i jakt på mening, kärlek och något som betyder.
I Väck mig inte än bärs en önskan fram, en önskan om att vara en strimma ljus för någon. Texterna är oerhört välskrivna och känns fyllda av värme och omtanke. En längtan som nästan spricker. Den längtan hörs även i låten Pärlorna där den tar med henne till ett par gröna ögon som hon gärna vill drunkna i.
Just Pärlorna tar musikaliskt med en till en rökig bar i New York där regnet strilar ned utanför men man sitter i ett hörn med sina vänner och njuter ändå. En känsla av avslappnade axlar och jazz. Texten är fantastisk med fina rader om att det är okej att vara galen så länge man får älska någon som man älskar just den personen. Jag uppskattar också verkligen avslutande Som om inget hänt som vaggar en fram.
Allra finast är nog dock titellåten. Det känns som den mest sökande av de fyra låtarna. Den målar upp nostalgiska bilder av en annan tid och om att känna sig liten på jorden. Oavsett så är låten stor och den tar plats i hela min kropp och spelas där om och om igen. Jag känner mig hemma i låten, i sökandet, i Julias fantastiska röst som leder en bort till något tryggt.
Nu är som sagt EP:n snart ett år gammal men detta är låtar som ni bör återkomma till ofta. Följ med Julia på hennes inre resa. Hon tonsätter den otroligt vackert.
Lyssna här nedan!
