 |
| Foto: Press |
Jag har lyssnat mycket på bandet KATTHEM. Deras Gudskomplex från albumet Vackra Lögnerskor var som rivig bomull. En perfekt text och gitarrer och trummor som rev tag i varandra. Överlag var deras debutalbum en uppfriskande käftsmäll, ett okonstlat driv som bjöd upp mig och min kropp, mina åsikter till dans och till utveckling. Texterna var oerhört välskrivna och musiken inte rädd för att göra det oväntade. Albumet släpptes i en tid då ett virusutbrott var överallt men detta var det finaste utbrottet det året, som en spark mot det tillrättalagda och mot destruktiva roller som bryter ned snarare än lyfter upp.
Nu har Ella Bergström ifrån KATTHEM gått solo och hon gör det under namnet Butcher’s Tail. Det kommande debutalbumet heter WE ARE HEAVEN och det första smakprovet därifrån heter BLUE. Det som påminner om KATTHEM skulle jag säga är lekfullheten. Jag älskar musik som ständigt förändras vid varje lyssning, som att varje lyssning ger en ett nytt förstoringsglas över nya detaljer, nya bitar av artistens värld.
Annars är detta som en sagolik promenad genom en skog eller för all del genom ens hjärna. När man funderar över vad ens roll är och vem man över huvud taget är. Plötsligt mörknar himlen och allting ställs på sin spets. En stor del av livet är förstås ett sökande efter ett rum att känna sig hemma i. En kropp att känna sig hemma i. Ella visar det svåra i sökandet och blandar det ljusa med det dunkla som inkräktar, skräcken som biter sig tag i en. Från knappt tre minuter in i låten så ökas intensiteten i låten. Kanske är det en form av tonsatt panik - eller så är det något annat. Oavsett så griper det tag något alldeles oerhört. Som en sol som utforskar det mörka vattnet och gör otrolig musik av det.
Lyssna här nedan!
