Senast vi hörde från Andreas Gavlén var i oktober förra året då han bjöd på skramliga Fade away. En låt som fick mig att tänka på min uppväxt med Broder Daniel och det bandets förmåga att tonsätta ångestfyllda skrik med strängarna. Andreas fortsätter på det organiska soundet på nya singeln Time. Han har väl till viss del fortfarande ett sökande sound, även om jag tror att just det mer organiska skramlet är den rätta vägen att gå för honom.
På Time bjuds vi på en melodiös rocklåt där Andreas röst låter mer raspig än någonsin i refrängen. Det passar honom väldigt bra, tycker jag. Här beskriver han någon som lärt sig att inte visa sina rädslor, någon som har många sömnlösa nätter i jakten på drömmarna som tycks vara mil bort. Men tiden kommer färglägga det gråa, tiden kommer visa ens sanna färger. Till slut.
Jag tyckte Fade away var ännu bättre och tycker Andreas musik låter som bäst när gitarrerna skriker men jag ser Time som ett bevis på att Andreas snart kommer slå igenom stort. Han har melodierna, han har rösten och öppenheten. Han vågar visa sig sårbar och klär många av de svåraste känslorna i fina landskap och fantastiska melodier.
Lyssna här nedan!