 |
| Foto: Lisalove Bäckman |
Jag lyssnade på Fräls mig av Sara Wohlin Zerpe häromdagen. Det är en låt som söker efter något tryggt. En famn, man vill att någon ska säga att det kommer bli bättre men just där, just då så är natten orolig och har svårt för att lugna sig, trots stjärnorna som sällskap. Det är en otrolig låt som jag ofta vänder mig till om nätterna, som ofta öppnar upp huvudet och tömmer det på tankar. Refrängen är så träffande, som ett pistolskott in i själen. Det går inte värja sig. Sorgmantel var en fantastisk dubbelsingel och just Fräls mig den låten som tog det musikaliska hjärtat till det högsta tornet.
Jag har följt Saras musik i över tre år och det är fint att följa hennes utveckling. Textmässigt har hon aldrig krånglat till det. De har varit raka, men samtidigt poetiska sätt att hantera olika känslor, såsom rädslor på Sorgmantel. Att skriva om känslor är ett verktyg för att hantera dem. På albumet Sara, vad har du gjort? ger Sara sin själ ett fönster. Vi får följa hennes innersta tankar om hur svårt det är att hitta hem och att faktiskt stanna någonstans. Kanske finns det något ännu högre, något ännu finare någonstans. Albumet är som ett sökande efter mening och ett sätt att förstå sig själv och kunna hantera allt det mänskliga. En väg bort från rädslan.
I stillsamt svängiga Efter det onda kommer nånting gott finner jag en vän att samlas kring. Jag började lyssna på den och spelade sedan om den sex gånger i rad. Det är ett fint betyg. Albumet är generellt en stilla simtur i sjön. Tempot är lågt, vågorna kommer främst i texterna. Och som de drar med en. I Kristaller sjunger Sara att hon har elden i sitt DNA och det är ett fint signum för hennes låtar, hon rör ofta vid den där elden i hennes uttryck. Allt är meningslöst men vem bryr sig är en låt som skriker om kärlek, både musikaliskt och textmässigt. Olle Nyman gästar på ett starkt vis. Slutet på låten är så intensivt och härligt. En otrolig explosion.
Avslutande Av jord är du kommen känns också väldigt nära och kommer en mer nära efter explosionen i låten innan. Bruset i början, kören som om en hel skog stämmer upp i sång. Det är drömskt och mycket fint.
Det är ett mycket fint debutalbum som Sara ger oss. Det är en direkt samling låtar som samtidigt ger en nya detaljer att förälska sig i vid varje lyssning. Ja, vad har du gjort, Sara? Tonsatt din själ och gjort strålande musik av det.
Lyssna här nedan!
