Jag träffade Theodor Backman på Yaki-Da tidigare i år och jag måste säga att han är både en ödmjuk och trevlig artist. Senast vi hörde från honom var på EP:n Stacken där låtarna Öjn och Överexponerad himmel stack ut mest. Öjn stack ut med sin duett mellan ett finstämt piano och naturen. Vemodigt och vackert. Överexponerad himmel var med sin drömska melodi en av 2022 års bästa låtar. Theodor är fantastisk på att binda ihop två saker, dels fantastiska melodier och dels att skapa en känsla av gemenskap i låtarna. Att man är tillsammans med någon, att man verkligen hör ihop. Theodors låt är som en slags försäkran om att allt kommer vara, att allt kommer bli bra.
Theodor tillägnar den nya låten Triumph till sin morfar Sten. Hans morfar och mormor Kerstin åkte ofta på motorcykel-utflykter, just med en Triumph Bonneville. Låten är fantastisk på att framkalla bilder från landsvägar, från ett förälskat par på utflykt, från ett liv som var då men som aldrig riktigt kommer igen. En tid från när man var ung och fri. Låten har nostalgi i ådrorna och jag hör små glimtar till There’s a light that never goes out. Även den en känsla om att vara på väg bort. Man vet inte var nånstans, men bara bort. Texten är fin även om det som styr låten mer är harmonier och ordlös sång. Jag kan önska att Theodors sång var lite högre mixad i låten, samtidigt som det drömska lagret passar in till temat i låten. Oavsett är det en väldigt fin comeback från Theodor. Jag gillar verkligen hur han gör något romantiskt av det nostalgiska, hur han lägger ett filter av skönhet över det han gör.
Lyssna här nedan!
