Musikminne från Annika Wickihalder

Foto: Dennis Wernersson

Annika Wickihalder släppte sin debut-EP Hollow i början av juni och jag lyssnar ofta på låtarna Push you away och Hold on. Styrkan och modet i den förstnämnda och den starka kärleken, bland annat till hennes egen syster i Hold on. Det är en fantastisk skara låtar som samlas på EP:n och Annikas röst är unik och otroligt vacker. Idag gästar Annika bloggen med ett musikminne! 

Ett musikminne som jag håller väldigt kär är min första uppvisning med barnkören jag var med i när jag var liten. 

När jag kom till Sverige var jag fem år, och om jag minns rätt började jag på den barnkören så fort vi kom till rätta i vårat nya hem. Jag var inte riktigt så bra på svenska under den här tiden men är övertygad om att kören gjorde susen för mitt lärande. I kyrkans lokaler sprang vi, lekte och sjöng massvis. Där fick jag inte bara vänner och ”gofika”, utan även väldigt fina musikupplevelser! 

Jag minns inte riktigt när allt utspelar sig men jag vill tro att våran första uppvisning var vid jul och vi skulle sjunga en låt som var otroligt svängig. Stand on Jesus hette låten. Det var det närmsta gospeln jag hade kommit någonsin på den tiden. Hela kroppen sjöng när vi körde den och jag kunde inte stå still. Med andra ord så gick jag ALL IN. När vi sjungit klart låten ropade alla vuxna ”en gång till!”. Det var väldigt mäktigt. Så de fick såklart vad de önskade. 

På den tiden var jag nog rätt blyg i nya sammanhang så jag tror många blev chockade över hur musiken fick mig att dansa och sjunga som om ingen tittade. Det är ett minne som gör mig varm och som påminner mig om hur viktig musiken är.

/ Annika Wickihalder 

Lyssna på Hollow här nedan!