 |
| Foto: Andreas Hellgren |
Louice Ottosson släppte sin senaste singel Mansplainer i oktober förra året, en låt som satte sig hos mig direkt och som sitter kvar än - på alla sätt. Louice debuterade 2011 med EP:n Redan 22. Idag gästar hon bloggen och berättar om ett musikminne, kopplat till ABBA!
Det var sommar och jag var kanske nio år. Jag och mamma hälsade på hos mormor och morfar och i deras vardagsrum fanns en byrå av furu där jag fick för mig att rota runt. Där fann jag två bortglömda LP-skivor, det var Abbas Arrival och den som kort och gott heter ABBA. Jag hade en vag uppfattning om vilka ABBA var efter mammas ständiga P4-lyssnande. I övrigt bestod mitt musikliv mest av påtvingade fiollektioner och Spice Girls inspelat av en kompis på kassettband. (Jo, det fanns i högsta grad cd-spelare på den här tiden, men ännu inte i mitt flickrum.)
- Skulle jag kunna få låna dom här, mormor?
Jag fick låna LP-skivorna. I ett litet hus på vår tomt, som min farbror vid den här tiden använde som sommarstuga, fanns en antik grammofonspelare. Det första jag gjorde när jag kom hem var att dra med mina lånade skivor ut till denna stuga och sätta igång hela maskineriet, med mammas instruktioner till hjälp. Sedan var det kört.
Den sommaren lät jag fortsättningsvis dörren och alla fönster stå öppna i farbrors sommarstuga medan jag lät Abba spelas på högsta volym. Det var som att man gungade ända upp till körsbären av Dancing Queen, hjulade bättre av ”So long” och jagade småsyskonen snabbare av Tiger. Jag hade hittat Abba och kanske själva livet. Jag undrar om mormor förresten saknar skivorna.
/ Louice Ottosson
Lyssna på Mansplainer här nedan!
