 |
| Foto: Leif Andersson |
Förra gången Mindre Modiga Män figurerade i bloggen var i samband med att EP:n Bitter & Barnslig släpptes i december 2016. Idag gästar de bloggen för att berätta om ett musikminne!
Åttiotalet var slut. Vårt band hade startat 1982 och redan då var vi drygt 20 år. Ambitionerna var kanske inte så stora, men vi älskade det vi höll på med och vi hade haft några försiktiga framgångar. Störst var nog tävlingen Radiorocken i P3 1986 där vi som andrapristagare fick spela in ett halvtimmesprogram som sedan sändes. Kul ett tag, vi fick fler spelningar allt längre bort, men sen tappade vi fart. Yngre artister började ta plats. Vi var småbarnsföräldrar med vanliga jobb. Träffades och repade år ut och år in, men tiden rann ifrån oss.
Det fanns två musikföreningar i Skellefteå på den tiden. Vi var inte så engagerade, men hade lite samarbete med musikföreningen. Den andra, Fabriken, var lite skummare. Men där startade en medlem ett skivbolag och sedermera en gratisfestival som skulle heta Trästock. Vår sångare Magnus var en fantastisk låtskrivare och kom med ett knippe fräscha låtar och vi skickade en demo till det nya skivbolaget. Vi fick napp och en singel, Tysta män släpptes 1990 (finns bara på vinyl). Den togs emot väl och vi fick släppa ett helt album, om vi själva bekostade inspelningen.
I början av 1991 hände det, albumet Lögnerna och sanningen kom ut. Och här själva musikminnet:
Det fanns ju inga kommersiella radiokanaler i Sverige på den tiden och inte ens P4. ALLA lyssnade på P3. Och man spelade våra låtar. Inte bara någon enstaka och ibland utan alla låtar från albumet och flera gånger per dag. Det var särskilt de första spåren Tatuera mig och Snälla mamma som gick varma. Men även Livet är kort som beskriver känslan här ovan: ”Hellre rik och snygg än fattig och ful, tjugoåtta år, kan aldrig bli nåt kul. Jag ska köpa mig en slips och en randig kostym, läsa Dagens Industri och lukta herrparfym. Det går ett tåg och du kanske hinner med, det här är din chans att få åka på turné…”
När radioprataren Erik Blix spelade Snälla Mamma i sitt program utbrast han att det här är årtusendets låt. Låtarna dök upp i högtalarna när man var på Ica, när man slog på bilradion och när klockradion väckte en. En fantastisk känsla. Jo, vi var väldigt inne ett tag på det tidiga 90-talet. Timingen var ju inte den bästa. Som sagt, småbarnsföräldrar i trettioårsåldern. Trummisen Sven hoppade av när det såg ut att bli alltför stort. In kom Harry, som spelade med oss på de två följande albumen. Men det är en annan historia.
/ Mindre Modiga Män
Lyssna på Mindre Modiga Mäns debutalbum Lögnerna och sanningen här nedan!
