Malmöiterna i Marble Heads släppte i juli en självbetitlad EP, som är gruppens andra. Gruppen fångar mig direkt, med ett sound som bär en tung grå himmel på ryggen men där något slags hopp ändå skiner igenom. Den gitarrdrivna popen låter mer smutsig än tillrättalagd och Jump on over får mig att tänka på Broder Daniel. Jag kände hur hjärtat direkt ropade efter mer, mer, mer. Fantastiskt. Övriga låtar, This time tomorrow och Wallflower, fångar mig kanske inte riktigt på samma sätt, men överlag låter det både fräscht och nyfiket och det ska bli spännande att följa bandet vidare.
