Ibland vill jag korsa den inre atlanten. Jag vill att mina händer ska mynna ut i långa månader av vår, att mina läppar ska mynna ut i många centimeter av kropp. Att ha någon som vänder och vrider på mitt hjärta i sin kropp. Kommer tankarna då ge tillstånd till det jag känner? Kommer ditt hjärta svara kortfattat på mina rop? Ibland maler tankarna på någon annan i mitt huvud tills huvudet mals ner till dig igen. Hjärtat applåderar in dig ännu en gång. Du dyker inte upp.
Vill ha dagar då varken livet, ens språk eller hjärta är kort och koncist. När inget ekar ut i ännu ett tomrum. Jag vill att mina händer ska mynna ut i långa månader av sommar, att mina läppar ska mynna ut i många centimeter av lust. Kommer du gå igenom hjärtats fulla packning innan resan tillåts ta vid? Kommer du gräva i mig, vaska fram en dröm eller människa?
