tisdag 26 februari 2013

En del hjärtan mår bäst av att leva i en kappsäck

I början av en förälskelse så lämnar hjärnan över resten till kroppen ju mer man känner. I slutet börjar kroppen ge tillbaks. Hjärnan kan inte neka. Nu börjar bearbetningen. Man letar efter en luft att tappa andan i, man söker efter en plats i någon men det slutar med att man blir till en last i någon. Man ställer sig på vågen och inser att man gått upp en människa. Står ryggen pall att ta emot någon? Står munnen pall att mata två? Ger natten sömn till båda? Kärleken är som starkast när den har två händer, där den ena bär hopp och den andra bär förtvivlan. Ibland bär båda hopp, ibland bär båda förtvivlan.

Jag ville aldrig slösa bort dagen. Jag sa Klä på dig, solen väntar inte på oss, inte världen heller. Dansa med mig på den öppna gatan där endast träd promenerar, där endast regnet faller. Jag hittar sällan de rätta orden, men det är ofta ett tecken på att det är de rätta orden som avses. Man vet aldrig hur länge det håller att vara tyst, ibland måste orden komma i rätt tid. Alla ord växer inte fram ur tystnad, särskilt inte i en tystnad som blivit för lång. De ord som är instängda då förlorar syrebristen till slut, ofta dör de strax därpå.

Nu är det vår i fingrarna, men det växer inget i dem, inte än, trots den gassande solen. Din hud har växt ur dem. Den började inte i mina fingrar men det var där jag ville att den skulle fortsätta. Utifrån och in. Jag försöker ta tag i ändarna på din halsduk för att be dig komma närmare, men jag når inte. Jag når inte till och jag når inte fram. Vissa hjärtan mår bäst av att leva i en kappsäck. Vid åttio års ålder har alla det hjärta de förtjänar. Kanske är det så, för de flesta börjar resan ta slut då. Dags att packa upp. Snart tar rovdjuren oss. Vi blir mat åt luften, åt gräset. Man ägnar flera månader åt att nå någons närvaro, men förr eller senare står man där, instängd i någons frånvaro. Man bankar, man vill ut.

6 kommentarer:

  1. Hej Oskar
    Kom in på din blogg via Kristian Gidlunds och dina fina kommentarer. Gillar din blogg och poetiska förmåga samt fotografier. Du är kreativ - inte så konstigt kanske, du är ju hab.pedagog.
    Fortsätt att skriva, jag fortsätter att läsa den.
    jag - bara en tant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tack för din kommentar! Fint att läsa när man jobbar natt som jag gör just denna natt. Visste inte att hab.pedagoger är extra kreativa men kanske är det så! Skriver då och då här, glad jag blir att du vill läsa! Kram, Oskar

      Radera
  2. Hej Oskar...jag kom också till din blogg via Kristians blogg. Såg att du skrivit en bok, med poesi. Jag är intresserad av den boken. Går den att köpa eftersom jag tycker så mycket om det du skriver och jag har nyligen upptäckt poesin, genom en vän ? Kram Maggan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maggan och tack så jättemycket! Tyvärr så är min första bok slutsåld och vet inte om fler kommer tryckas upp. Däremot kommer jag att ge ut en ny bok inom snar framtid så om du är intresserad så kan du höra av dig till min e-post oskar.rickardsson@gmail.com så skickar jag mail när den går att köpa. Tack och kram, Oskar

      Radera
  3. Fint skrivet) jag brukar inte läsa poesi men det var fint att läsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket Johanna för att du tycker så! :)

      Radera