måndag 26 april 2010

läkas av en lögn

läks man av en lögn
kommer såret öppnas igen
är man tom bör man
vara öppen för mer
kan jag sätta ett pris på det jag värderar
slutar man värdera det som fått ett pris?
om värde mäts i pris, vad har jag då råd med?

att drömma är inte att förlora kontakten med verkligheten
det är snarare ett sätt att få kontakt med verkligheten
en natts samtal med en värld
man försöker springa ikapp med

när jag vaknar är det fortfarande natt
stjärnorna försöker kasta ankar i mörkret
men natten åldras fort
och morgonen och kvällen är här
det är varken den ena eller den andra sidan som är jobbig
utan bron mellan dem
jag faller genom min egen rymd
och har inga stjärnor att haka fast mig i

en kyss som talar bör
inte möta läppar som är tysta

problemet med kroppen är att det som tar upp mest plats
är de saker som saknar fysisk form
därför är det svårt att få mer utrymme
man ska aldrig betvivla en annan människas känslor
dock är det lätt att tvivla
när känslorna handlar om en själv
känslor är en hemlighet som andra har om oss
fram till dagen då de berättas

stanna upp
stäng din mun
tala med dina tankar
vad blir ärligast?
skulle du gå omkring på botten av mitt liv?
det finns inga hav i min bröstkorg
inga skogar att gå vilse i, i mitt hår
jag är ingen ny art att upptäcka
bara ett hav på väg bort från alla vågor
ser du skeppen i mig?
ser du de som vågar dyka?
ta upp tidvattnet och häll vågorna och tiden över dig
över oss
lägg en snäcka mot ditt öra

och lyssna till bruset av en värld som sliter sig ifrån en annan

7 kommentarer:

  1. Jag vet inte vad jag ska säga Oskar, jag blir alldeles rörd av det här (':

    SvaraRadera
  2. Åh, tack fina sanna! Dina kommentarer ger alltid mycket! :)

    SvaraRadera
  3. Candy: Tack så varmt!

    SvaraRadera
  4. Så otroligt vackert

    SvaraRadera
  5. Jag fann din blogg genom en av mina allra finaste vänner; Sanna, som tipsade mig om ditt skrivande, och jag måste bara säga att du skriver otroligt innerligt och vackert! det här senaste inlägget fick nästan till tårar. fortsätt skriv, hur klyschigt det än må vara (fråga Sanna, jag gillar klyschor många gånger), för om det är så att det hjälper dig att skriva av dig (vet jag iofs inte) så hjälper det andra att få läsa!

    SvaraRadera
  6. Jennifer: Tack så väldigt för din kommentar!

    Josefin: Tack så jättemycket, bara fint att du hittade till min blogg, och blir jätteglad för att du tycker om mina ord. (även om jag kanske aldrig riktigt vänjer mig)
    och ja, så länge jag har ord så kommer jag nog fortsätta skriva, även om jag kanske inte skriver så ofta. Tack för att du ville läsa! :)

    SvaraRadera