Senast jag skrev om Mattias Drufva från Örebro var i samband med releasen av singeln Dagslända. Han har släppt ett antal singlar sedan dess. Mattias har genom sin karriär rört sig genom olika sound, genom olika genrer. Det kan förstås vara ett tecken på att han hittat sitt hem i musiken än och fortfarande söker efter det, men det kan också innebära att han har hittat hem och visar upp sitt hem från olika sidor. Ibland visar han upp den mer akustiska sidan och ibland den mer ruffigt punkiga. Han klär väldigt bra i båda delarna.
Förra året släppte han tre singlar, varav Smygehuk imponerade mest på mig. En svävande låt att öppna rutan i bilen till, se solnedgången medan vägen bär upp både bilens motor och din egen. Det är en slags rese-låt. Mot sinnesro, mot att få tanka sig själv med energi genom att påta i en trädgård. Att längta hem till ett lugnare liv. Texten var beskrivande och eftertänksam. Efterföljande Hjärta kändes också eftertänksam och visade upp ytterligare ett rum i Mattias musikaliska hem. En lugn och mässande låt. Du vissnar bar på en fin refräng men verserna hade han behövt jobba mer på i mitt tycke. Jag tycker inte hans i övrigt fina röst används rätt där riktigt. Just verserna kändes överlag lite platta, tyvärr. Refrängen var dock väldigt fin och texten i sig är djupt berörande.
Senaste singeln heter Mamma du är min soluppgång och är, som ni märker av titeln, en hyllning till artistens mamma. Texten är generellt väldigt fin även om rimmen kan kännas väl enkla ibland, men poängen går verkligen fram och man känner av kärleken i hans röst och hur stolt han är. Att likna någon vid en soluppgång är förstås väldigt fint och berörande. Landskapet där orden rusar fram är just ganska rusande. Orden upprepas och hamras in i ett härligt tempo. Och även om jag inte fastnar för allt i texten är det verkligen en musikalisk fullträff som jag nynnar med i redan från start.
Lyssna här nedan!
