 |
| Foto: Mattias kamera |
TOMMA INTET gästade nyligen bloggen och idag pratar jag med bandets om livets viktiga ting. Som att ta en tidsmaskin till 1968, som att få bli golvad av Jimi Hendrix och hur man behåller kärleken till en stad. Bandets senaste album HISINGEN TAXI RIDER växer mer och mer på mig och låtar som 1968 revisited och Fuglesang har tatuerats längs min själ och det bläcket kommer aldrig blekna. Den ljuva romantiken i DET STORA BLÅ gör mig tårögd av lycka. Det är stort och alldeles fantastiskt.
- Allt är bra och gott… det är väldigt roligt att vara i den där förlösande fasen när man ska släppa ifrån sig en skiva som varit under produktion en längre tid. Oerhört skönt.
Fan va bra 1968 låter! Hur kommer det sig att det blev en översättning av just den?
- Många tack! Den låg oss väldigt varmt om hjärtat och vi ansåg väl att den inte fullt ut kom till sin rätt och hamnade lite fel… den behövde gotta till sig i våra huvuden för att komma ut som den kom att göra.
Vi spelade in den på nytt i samma veva som vi färdigställde HISINGEN TAXI RIDER så det kändes ju helt naturligt att ha med den på skivan.
Just 1968 upplever jag är ett återkommande årtal för er. Uppfinner jag en tidsmaskin imorgon så drar vi dit eller?
- Det är ju en jävla intressant period i historien. Engagemang och viljor. En rejäl kontrast till 2025.
Men kommer du på en tidsmaskin så hakar vi på vart du än åker, för det kan omöjligt vara värre galenskap än vad vi upplever just nu.
Säg att vi drar dit, vad hade ni velat upptäcka rent musikaliskt?
- Det hade ju varit jävla mäktigt att bli golvad av Hendrix där och då… svampad och få hela jävla facet bortblåst av Voodoo Child.
Det måste varit magiskt att få ta del av detta. Den eran in i 70-talet måste varit en galet spännande tid musikaliskt med allt som hände så som Sabbath och alla pionjärer.
Hur kommer det sig att hela albumet blev på svenska den här gången?
- Det har varit en idé ganska länge men nu föll det sig naturligt…
Mycket av albumet handlar om att flytta till en ny stad och finna sig i det.
Jag minns när jag själv flyttade till Göteborg. Allt var så fantastiskt till en början men sen blir det mycket samma. Hur behåller man kärleken till en stad? Hur tänker ni?
- Så länge det finns en outforskad brunbar i staden du är i, så är det outforskad och spännande mark!
Sen tror jag att det handlar mer om människorna i staden än själva staden. Man får se till att omge sig med människor som är spännande och ger mer än dom tar. På så sätt kan du nog se till att behålla kärleken till den plats du befinner dig på i evigheter. På en brunbar.
Finns det något speciellt ni saknar i Göteborg?
- Ja, kanske kulturinstitutioner som kommunen ger fan i att stänga ner… det pågår ett krig mot kultur i Göteborg.
Vi har sett det. Vi har växt upp i det. Vi hatar det.
Hur mycket påverkas ni av platsen ni spelar in på?
- Det är såklart en aspekt som spelar in mycket. Vi är otroligt lyckligt lottade som har en studio som Johan Holms Studio Lyckholmia som är en otroligt kreativ och trygg plats för oss att spela in på.
Jag spelar 1000 gånger hellre in i den miljön än i en flashig studio.
För några år sedan berättade ni att ”Själva poängen med TOMMA INTET är att vi ska vara så ”ramlösa som möjligt” – hur känner ni kring det idag?
- Det är själva grundidén med TOMMA INTET och det är fortfarande lika centralt som när vi påbörjade detta. Sett över tid så tar vi ut svängarna så gott vi vågar och klarar av.
Sen är ju fundamentet rock n roll… men vem vet, nästa släpp kanske blir en renodlad kraut-platta på rumänska.
Finns det några ramar som är bra att förhålla sig till?
- Att det alltid ska kännas som att en text betyder någonting för en själv. Låtar tenderar att leva längre då och även betyda någonting för andra. Sen kan det ju va bra att ha en ram runt om sig i form av att skita i vad andra tycker.
Ni har snart existerat i 10 år. Om ni ser tillbaka, vilka tre ögonblick står ut mest?
- När vi åkte minibuss över Öresundsbron på väg till gig i Köpenhamn. Vi drack folköl och lyssnade på Copenhagen med Schytts. Då mådde vi bra! Resan hem dagen efter var kanske raka motsatsen.
- Giget på Skeppet i höstas. Slutsålt, överfullt och publikrekord. Det var guld!
- En gång spelade vi i Norrköping. Spelstället hade glömt att gå ut med giget. De hade först inga mikrofoner. Ljudteknikern försvann efter soundcheck och kom aldrig tillbaka. Det var ca. tre i publiken. En av oss fick panikångest och grät.
Ni gästade nyligen min serie Fem album och nämnde bland annat David Lynch betydelse för er. På vilka sätt har han satt avtryck hos er?
- Några av oss såg ju faktiskt Twin Peaks på tv när vi var barn och kunde inte sova på flera veckor. Det satte sina spår. Han öppnade upp en värld som är vacker, konstig och skev. Han var den första abstrakta upplevelsen. Night blooming Jasmine.
I FUGLESANG så låter det ”Längtar efter att få känna mig äckligt jävla glad” – vad blir ni extra jävla glada av i vardagen?
- Det finns massor av små saker som gör vardagen great. Men man mår nog som allra jävla bäst när man sitter på en go brunbar, en lördag, med en tipskupong och en Guinness med ett perfekt splittat G. Gåshud.
 |
| Foto: Mattias kamera |
- Tack! Vi har fått många fina ord om den låten och texten.
Ert debutalbum släpptes 2018 - hur ser ni på det idag?
- Det är ju som sagt nästan 10 år sedan. Och det vi gjorde då var helt klart ett barn av sin tid och det finns mycket där på som vi kanske inte idag skulle göra på samma sätt men det är ju samtidigt något vi kan vara stolta över. Vissa låtar från den skivan plockar vi fortfarande fram när vi spelar.
Magnus, du pryder omslaget den här gången. Du var sju år när bilden togs. Minns du vad du hade för drömmar som barn och vad blev det av med de där drömmarna?
- Fotbollsproffs och dom drömmarna grusades när jag fick en gitarr i handen. Drömmer förvisso om att bli fotbollsproffs nu för tiden också men kondisen har gjort sitt, misstänker jag.
2023 valde Veronica Maggio att anordna en minifestival, Om ni skulle göra samma sak någon gång, vad skulle känneteckna den festivalen? Nämn tre artister som skulle få spela då!
- Livet skulle vara kännetecknet och Back from the dead skulle festivalen heta. Nirvana, Beatles och Janis hade varit mäktigt. Skulle gärna se 300 artister och band. Festival-konferencier skulle vara David Lynch. Gratis av allt man kan inmundiga.
Till sist, är ni redo när krisen eller kriget kommer?
- Nja…
Lyssna på TOMMA INTETs nya album här nedan!
