NicoleK är en väldigt produktiv artist som inte räds algoritmer som begränsar, som inte stoppas av olika nedsättande kommentarer och det är tydligt att hon hela tiden går sin egen väg och monterar ditt lampor på icke upplysta vägar så att hon själv kan visa vägen. Hon vill erbjuda något annat än den verkligheten där allting framstår som massproducerat och färdigmonterat. Det är inte helt lätt att hänga med i alla släpp som både dyker upp och försvinner, men å andra sidan är det lätt att känna musiken, känna de stämningar som hon bygger upp i låtar som den vaggande och mystiska Burn och Son of a xx, som är fantastisk både i den akustiska samt i originalversionen. Kanske allra främst i den akustiska som känns ännu närmare. Både Nicoles röst samt Ola Rapaces dito berörde något oerhört - mellan det ljuva och det raspiga. Som rosor som skär en.
Tidigare i år har Nicole tidigare släppt EP:n If I didn’t have a heart med de tre låtarna Lost cause, White light samt SoS. Den inledande låten var magisk i all sin enkelhet, med en berusande nynnande, som gjort för att vaggas in i. White light var ytterligare ett bevis på Nicoles fantastiska röst, här i ett avskakat och avslappnat landskap - nästan lite filmiskt med en kör som upprepar och svarar henne. SoS som ett slags rop på hjälp för ett hjärta som behöver vila och räddning. En stor refräng som band fast sig i skallen.
Senaste singeln Umbrella gästas återigen av Ola Rapace och det är också en singel som tar sin plats där Nicole är som allra bäst, i kontrasten mellan olika känslor och mellan olika platser och grader av värme. Soundet är delvis lite kyligt, samtidigt som det plötsligt kommer fram en plötslig kram av värme. Det handlar om att ta sig ut, hitta en ny plats och att sakna någon så förbannat. Ola och Nicoles röster omfamnar verkligen varandra, dels genom känslorna och också genom att de är så olika. Ola har en mörkare nyans än vanligt vilket bemöts med Nicoles ljusare stämma. Som alltid är det hur stämningarna byggs upp - hur Nicole bygger upp sin verklighet som ter sig så mycket mer intressant än den verkligheten som styrs av algoritmer och röster som skriker mer, mer, mer.
Lyssna här nedan!
