Lyckan sprang sig utmattad över strandkanten. Vi simmade i havet innan solen. Jag kände dina händer forsa över mig, hur ditt skratt tog sin in i min mun.
Vi simmade i havet innan solen och jag vet inte om jag andades in tiden eller om jag andades ut den. Våra röster var omöjliga att särskilja. Jag kände ditt liv forsa över mig, hur dina tårar tog sig in i min mun.
Vi simmade i havet innan solen, du föll genom tiden men jag lovade att stå under med utsträckt hjärta.
