söndag 3 november 2013

Före tiden

Livet med dig var det längsta jag ville göra. Hjärta i hjärta gick vi utmed natten, mörkret hade hängt sig kvar i mitt huvud, ljuset sprang runt i ditt. Du fick mig att hålla solen tätt intill mig. Hjärtat strömmade plötsligt till huvudet. 

Livet med dig var det längsta jag ville göra. Rester av våra liv spolas upp på havskanten, rester av vad vi känt spolas upp mitt framför livet på oss. De river sönder marken. Kroppen som ett galler, bakom den en utdöd himmel, stjärnorna har slutat försöka ge den luft. 

Livet med dig var det längsta jag ville göra. En historia av en ryggs längd, tre ord, dina fotsteg i mig som blir allt mer stilla, allt längre ifrån. Kvar finns ett hjärta som försöker simma sig genom tiden. Det är strömt. Snart kommer tidens flodvåg.