måndag 1 juli 2013

Cykla till varandras ände

Jag vill leva ett jämställt liv där ingen behöver göra eller jobba mer än någon annan. Där diskussionerna flödar och där det finns värme i både nätterna och dagarna. Jag vill leva ett öppet liv, där en diskuterar små och stora problem och försöker lösa dem på bästa sätt. Jag vill leva ett gemensamt liv, där självständighet och ett liv tillsammans inte tar ut varandra, där en möts i banor runt och i varandra. Där en älskar och kärleken aldrig blir girig. Där en håller varandras händer även när händerna är långt ifrån varandra. 

Jag vill leva ett hållbart liv, där ens tankar och handlingar inte går ut över människor på andra sidan jorden, eller för all del över kommande generationer. Jag vill leva ett liv utan lögner, utan försök att dölja ens förflutna. Där det förflutna istället ses som en erfarenhet och erfarenheter blir man rikare av. På många sätt. Jag vill leva ett liv där det finaste är att se sin partner vakna på morgonen, där historier växer från den enas hjärta till den andras. Där en växande mage belönas med små kyssar som får barnet där inne att vända sig om. 

Jag vill leva ett liv där utseende inte är det viktigaste. Där rynkor, celluliter och tappat hår snarare är fina tecken på att en fått uppleva en människa en dag till. Jag vill leva ett liv där jag får barn och där jag kan få ta del av deras uppväxt, lära dem om livets möjligheter och svårigheter. Jag skulle tappa andan av att få vara en del av det och det skulle förhoppningsvis min partner också. Tillsammans skulle vi ta upp andan igen. Vi skulle klättra i träd, cykla mycket och bygga kojor. Vi skulle gå i skogen med våra djur och hitta gömda stigar och igenväxta sjöar. Vi skulle ha högläsning ur sagor och ur våra dagar. Vi skulle skratta mycket, gråta mycket, leva mycket. De skulle få somna i mitt knä och jag skulle vakta deras liv med mitt. Vakta deras sömnlösa nätter med min vakna tid. 

Jag vill leva ett aktivt stillasittande liv, där en kan ligga hela dagar i sängen för att nästa dag cykla till varandras ände, för att därifrån cykla tillbaks igen. Jag vill utvecklas, inte sätta punkt efter någon av mina egenskaper eller tankar. Jag vill ha picknick ute i naturen och bo så nära den som det är möjligt. Kanske ha en liten eka att glida ut på den intilliggande sjön med. Ligga där på rygg och prata medan himlen göds utav stjärnor och mörker. 

Jag vill leva ett fördomsfritt liv där ingen person eller händelse döms ut på grund av fördomar. Jag vill leva ett liv där lika värde är något som gäller fler än de som själva har förmågan att bestämma helt över sina liv. Där även de utan röst får komma till tals. Där varje människa ifrågasätter sig själv och sina val eller i alla fall vågar göra det. Där en matar varandra med lärdomar istället för fördomar. Jag vill leva ett liv där pengar inte har makten över allt, där en värdesätter små saker i vardagen, som bara att få vara ute i luften, att få vara en del av den. Inte behöva jaga den. 

Jag vill leva i en vardag där det är fint att se varandra i badrumsspegeln, ligga och läsa serier med varandra eller somna till en film ihop. Somna till ett liv ihop och vakna upp lyckliga. På andra sidan. Den som kanske kommer senare. Jag vill leva ett liv där den största resan inte är den som går till andra länder, utan till andra människor. Där en lär sig nya gränser, nya språk, nya sätt att se på världen. Lära världen att se en själv på nya sätt. Jag vill leva ett liv där kärleken når bortom problemen, bortom utseendet, bortom rymden, bortom livet. Ett liv där en simmar ut i samma möjligheter och rättigheter. Ett liv där en inte drunknar i otillräcklighet. 

Jag vill leva ett liv som rymmer allt det här. Jag vill leva ett liv som rymmer mig. Ett liv som väntar in mig när jag haltar, ett liv som lägger sig som ett täcke om natten, ett liv jag vill kalla mitt. Ett liv där en satsar på kärleken. Den möjliga och den omöjliga. Jag vill leva ett liv som någon annan vill och kan andas i. Där en cyklar till varandras ände, för att därifrån cykla tillbaks igen.