I don't know if this is a happy ending but here we are let loose in open fields

Jag är verkligen glad för alla fina kommentarer
jag fått på den här bloggen
att jag skrivit här ledde ändå till en bok
och att jag kunnat nå fram till många människor
det är fint, på många sätt
efter allt som hänt den senaste tiden
så väljer jag ändå att pausa den här bloggen på obestämd tid
fast det är väl så att all tid är obestämd?
framtiden var igår och dåtiden är nu, sen och senare
en dag är vi varken nu, sen eller senare
glöm aldrig det

från december, förra året:

" - haha, jag dricker vin och livet är vackert
så vackert, just nu
idag var en jättefin dag, handlat julklapp, ett fint tyg

- åh, vad fint det låter, har också haft en bra dag, julpyntat!
var köpte du tyg någonstans, oskar?

- haga interiör, jättetrevlig butik!
och åh, snart åker jag till kalmar och firar jul
sen blir det nyår i göteborg
och nu lyssnar jag på songbird med denison witmer
och ler med tårar i ögonen
så fint är allt just nu! på riktigt!
jag tycker om livet såhäääääääääääär mycket
haha, vad ska du göra på nyår?

- haha åh! blir nog en liten fest bara, har du några nyårslöften?

- jag ska flytta förhoppningsvis, sen åka till paris
tänkte boka snart och åka i november
blir underbart! fira vinter i paris! vad har du för löften?

- blir väl något kärleksfullt!
och att jag ska börja röka, haha
suger på att sluta med saker ändå
jag får se till att hitta någon kärlek snart
du då?
gifta dig och rädda världen inom fem år?

- haha, nej då
de närmaste fem åren ska jag resa runt
och kämpa för jämställdhet och miljön
hm, planerar i alla fall
det är nog det jag brinner mest för
relationer, kommunikation, miljö, jämställdhet
vi kan välta världen om vi tror att vi kan!"

En slags förklaring

- det började med att hanna skrev sådär
jag vet inte varför hon gjorde det
men jag blev verkligen ledsen
det kändes inte som något jag behövde läsa just då
och det kändes konstigt efter så lång tid

- varför läste du då?

- det är väl inte så konstigt kanske, men i alla fall
sen allt det med umeå och hur det blev med det
det gör mig verkligen, verkligen ledsen det... är ja...
sen har morfar slutat med dialysen nu
sökte på det på google vad som händer när man slutar...
och det verkar som att man lever max 6 veckor efter det
och jag vill verkligen inte
förra gången vi pratade var när jag ringde till honom på hans födelsedag
jag var på jobbet och ville bara ringa lite snabbt, jobbade jour
sen sa jag ”grattis, jag hoppas vi ses snart igen”
han sa att jag hade skrivit en fin bok och ja..
jag vill inte att allt ska vara såhär
så jag åker till kalmar på fredag
för jag måste träffa honom. jag måste...
sen skulle jag handla på hemköp nu inför jouren imorgon
och jag kliver av bussen för att tåget går snabbare
då säger de att tåget är inställt
att vänta i kållered i 30 minuter är skit
sen kom jag till hemköp, sen på vägen hem direkt, mitt i gatan
så går påsen sönder och allt trillar ut
och allt bara brister liksom
sen vet jag inte hur något blir med jobbet i höst heller, då de måste spara.
det känns som att jag håller på att tappa livet helt
jag minns hur allt var i december
det var verkligen den finaste månaden
och på nyår skrev jag att 2010 skulle bli ännu finare
men så verkar det inte bli...
jag har verkligen gjort mitt bästa på alla sätt men det räcker inte till just nu

- förstår att det är svårt att se allt positivt just nu, oskar

- jo... men ändå
lever morfar några år till så kommer det ändå kännas så otroligt fint
och ja. nu på fredag blir det en vecka ledigt
jag behöver det verkligen...
och nu känns det sådär igen och jag... orkar faktiskt inte

vacker, kanske som tavla?

rakkaus

natten var vår kropp, den som sa oss något

- vi hade kanske
inte sex den där dagen
men du har aldrig varit
så långt inne i mig som just då
- det lät fint, det är alltid det psykiska som når längst in
mår man bra förlänger man kroppen
mår man dåligt förminskar man den
så att den andra inte når fram
- bara för att man har ett förhållande
vill man inte alltid ha det fysiska längst in
det handlar mer om situationer, känsla
- ja, i sängen kanske man ofta vill ha det fysiska längst in
men om det också blir så i andra situationer, i andra humör
så tvivlar jag på att det fysiska kommer leda till annat än irritation
en kropp vill bara ses som sexuell när humör och känslor möts gemensamt
- ja, det mesta handlar om att mötas, i tid, humör, känslor
det viktigaste är att man respekterar varandras känslor
att det inte blir att man har två hål
ett i sitt hjärta och ett mellan sina ben
och att ens partner bara väljer att fylla det ena

vad vill man höra?

- kommer du få grått hår tidigt, eller hur ser dina gener ut?
- jag vet inte, jag är rädd för att åldras
just för att de människor jag älskar åldras i samma takt
när jag förlorar något genom
döden vill jag inte vara medveten om det
de som ger mig liv vill jag vara medveten om
- oskar, du är all tid i världen, kan man åldras i någon annan?
får jag åldras i dig?

tidvatten

planeter kolliderar
kroppar utökas
två namn på dörren
din kropp blev annorlunda
den hade plötsligt två blodomlopp
det ena ditt, det andra mitt
kroppen? en stjärnhimmel i miniatyr
du böjer dig över mig med ett världshav
droppandes ner i mitt ansikte
jag flyter hela natten
det enda jag har att läsa
är tusentals ord, mönster över himlen
flera hundra insikter

att vara med mig är
att ro mot tidvattnet
du kommer svämma över en dag
du kommer sjunka

kan man ramla ur någons omloppsbana?

en kropp ska inte behöva några gränser
för att hålla en annan människa kvar
bland ens blod, vener
sextio procent vattenmassa
så varför skapar vi gränser för någon vi älskar?
eller skapar vi dessa gränser utav någon annan?
skapar vi gränser för någon, eller av någon?

miljoner ljus att räkna

ljuset från fönstret avslöjar
ett annat liv under din tröja
man ska göra det man vill med sitt liv
trots att det är den svåra vägen
om lycka växer ur de orden?
det är både sant och inte sant
allt handlar om vad för sorts historia
andra väljer att berätta en som
vårt öde kan vara andras beslut
men en människa måste alltid
fatta sig själv som ett eget beslut
man berättar sig själv
och man ska inte prata om sig själv
som något som tar slut

det man vill behålla

- oskar, hur vet man skillnaden på vad man ska släppa och vad man ska behålla?
- det man vill behålla väger mindre än det man vill släppa

ju mer vi upptäcker
desto mindre ser vi
så är det att bli vuxen
jag kan välja att slunga ut jorden genom fönstret
och jag kan välja att tysta havet när jag hör det skrika
jag kan välja att se mig själv som hälften människa
hälften möjlighet
jag kan välja att vara min egen omloppsbana runt jorden
men det finns inga riktiga problem som har en lösning
man kan välja att lösas upp, men inte bli löst
jag kan inte välja vilken tyngd du ska bära
inte vara enstaka ord som blir till ditt livs historia
du är själv det största valet du får stå inför i ditt liv

mitt nya hem